Risken för krig i Bosnien och Hercegovina

Skriftlig fråga 2021/22:666 av Magnus Jacobsson (KD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Det blåser kalla vindar i Europa. Ryssland mobiliserar längs med Ukrainas gränser och engagerar sig alltmer i Belarus inrikespolitik. Ryssland fortsätter också att ockupera delar av Georgien och flyttar fram sina positioner i Kaukasien som en effekt av kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan. Det går också att se hur Ryssland ökar förtrycket av den egna befolkningen och försvårar för opposition och medier att agera utifrån klassiska demokratiska principer.

Vi ser också hur de serbiska områdena i Bosnien och Hercegovina utökar samarbetet med Ryssland samtidigt som de fattar allt fler parlamentsbeslut som syftar till att Republika Srpska ska lämna Bosnien och Hercegovina. Tyvärr måste vi nog anta att detta tillsammans med ”flyktingkrisen” mellan Belarus och Polen är ett samordnat angrepp gentemot den europeiska ordning som bygger fred, samförstånd och handel.

Ryssland har under Putins ledning gått i en alltmer auktoritär riktning där yttre konflikter används för att dölja politiska misslyckanden på hemmaplan.

Samtidigt räcker det inte med att vi fördömer det ryska agerandet. Vi måste göra mer för att säkra freden i Europa. Det är oerhört viktigt att vi får stopp på den nationalistiska separatism som nu riskerar att trasa sönder Bosnien och Hercegovina. Om vi får nya militära konflikter här kan det i värsta fall resultera i att vi återigen tvingas att uppleva ett blodigt krig i Europa.

Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:

Vad gör ministern och regeringen inom ramen för de bilaterala samarbeten vi har i EU och FN för att motverka att Bosnien och Hercegovina faller samman som stat?