Risken för diskriminering i arbetslivet av personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Skriftlig fråga 2011/12:680 av Gunther, Penilla (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-06-26
- Anmäld
- 2012-06-28
- Besvarad
- 2012-07-10
- Svar anmält
- 2012-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 juni
Fråga
2011/12:680 Risken för diskriminering i arbetslivet av personer med neuropsykiatriska funktionshinder
av Penilla Gunther (KD)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Många fler personer får idag diagnosen adhd, Aspergers syndrom eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa funktionsnedsättningar tar sig dock mycket olika uttryck, och måste bedömas individuellt för att personerna ska kunna få de arbetsuppgifter och inlärningsmetoder som passar just honom eller henne.
Fördomar och okunskap kring dessa funktionsnedsättningar gör dessa människor än mer utsatta på arbetsmarknaden, vilket riskerar att leda till att regeringens ambitioner att fler ska komma i arbete inte uppfylls.
Med anledning av ett aktuellt fall i förvaltningsrätten med en person som nyligen i vuxen ålder diagnostiserats med Aspergers syndrom, och därmed riskerar att beläggas med yrkesförbud i sitt arbete som lokförare, frågar jag arbetsmarknadsministern:
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att motverka den ökade risken för diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:680 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag
Svar på fråga
2011/12:680 Risken för diskriminering i arbetslivet av personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Statsrådet Erik Ullenhag
Penilla Gunther har frågat arbetsmarknadsminister Hillevi Engström vilka åtgärder hon avser att vidta för att motverka den ökade risken för diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat funktionshinder. Enligt diskrimineringslagen avses med funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Lagen gäller bland annat arbetslivet i vid mening, utbildningsverksamhet och arbetsmarknadspolitisk verksamhet.
Samtidigt som lagen trädde i kraft inrättades Diskrimineringsombudsmannen (DO). Myndigheten ska utöva tillsyn över att lagen följs och får föra talan i domstol om diskrimineringsersättning för en enskild som medger det. I några fall har personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fått upprättelse genom DO:s försorg eller i domstol. DO har även i uppgift att inom sitt verksamhetsområde informera, utbilda, överlägga och ha kontakter med myndigheter, företag enskilda och organisationer.
Regeringen har genom diskrimineringslagen, samt genom en ny samlad ombudsmannamyndighet, skapat förutsättningar för att diskriminering ska bekämpas mer effektivt. Jag kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen på området för att intentionerna bakom diskrimineringslagen och inrättandet av DO också har genomslag i praktiken så att individer som utsätts för diskriminering får sina rättigheter tillgodosedda.
I sammanhanget kan också nämnas att Sverige under 2009 tillträdde konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Psykiska funktionsnedsättningar omfattas av konventionen. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har en rad uppdrag för att säkerställa att konventionen implementeras och följs upp i Sverige. Handisam har bland annat regeringens uppdrag att utforma och bedriva ett riksomfattande program för att öka kunskapen om och förändra negativa attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Projektet har fått namnet Hjärnkoll och kommer att fortsätta under åren 2012–2014.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.