Riskanalys av polisens omorganisation
Skriftlig fråga 2016/17:263 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-31
- Överlämnad
- 2016-11-01
- Anmäld
- 2016-11-08
- Sista svarsdatum
- 2016-11-09
- Svarsdatum
- 2016-11-10
- Besvarad
- 2016-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
I september kom Statskontoret med sin första rapport kring omorganisationen av polisen till en nationell myndighet. Beslutet om att omorganisera polisen togs i bred enighet. Dock är det beklämmande att en rad problem har uppstått. Som boende i Norrlands inland märker man dessa negativa effekter, exempelvis bristande lokalkännedom vid polisens ledningscentral, vilket har lett till att polisenheter skickats till fel plats eller fått åka onormalt långa sträckor när det rimligtvis bör ha funnits enheter med kortare avstånd till utryckningsplats.
I Statskontorets slutsatser framträder två saker:
– Det har inte angetts att besparingarna för stödverksamheten ska ske utan att kvaliteten eller produktiviteten får påverkas.
– Det finns inte någon dokumenterad riskanalys kopplad till beslutet om effekthemtagningarna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åtgärda de oacceptabla effekterna av polisens omorganisation och avsaknaden av en nödvändig riskanalys?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:263 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2016/07833/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:263 av Saila Quicklund (M) Riskanalys av polisens omorganisation
Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att åtgärda de oacceptabla effekterna av polisens omorganisation och avsaknaden av en nödvändig riskanalys.
Ombildningen av polisen till en myndighet är en av de största förändringarna inom svensk statsförvaltning i modern tid. Statskontorets första rapport visar att flera viktiga åtgärder redan har genomförts, vilket ger förutsättningar att på sikt nå målen för reformen.
Statskontoret konstaterar även att det finns arbete kvar att göra. För en tid sedan presenterade rikspolischef Dan Eliasson en rad åtgärder som Polismyndigheten avser att vidta för att möta flera av de problem som Statskontoret lyfter fram. Bland annat ska fler polisanställda rekryteras.
För att göra det möjligt för Polismyndigheten att rekrytera har regeringen i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att myndigheten tillförs drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017–2020. Det är emellertid Polismyndighetens ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter som myndigheten har och att besluta om hur resurserna ska fördelas.
Jag kommer även fortsättningsvis att noga följa arbetet för att säkerställa att intentionerna med reformen infrias. Jag ser också fram emot Statskontorets kommande rapporter innan vi gör en slutlig bedömning av ombildningen och dess resultat.
Stockholm den 10 november 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

