risk- och miljökonsekvensanalyser av gruvdammar
Skriftlig fråga 1997/98:747 av Zetterberg, Hanna (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-14
- Anmäld
- 1998-05-18
- Besvarad
- 1998-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
En gruva som drivs av bolaget Aznalcollar och som ägs av Boliden har orsakat en miljökatastrof i Spanien. Andalusiens förvaltning betraktar Boliden som ansvarigt för katastrofen. Miljörörelsen Greenpeace har begärt att riksåklagaren Jesus Cardenal skall inleda en utredning. Enligt Bolidens ledning har dammen godkänts av många instanser. Desto större anledning att oroa sig över att andra dammar som godkänts också kan visa sig hota miljön. Boliden har flera dammar med anrikningsrester i Sverige av den typ som nu kollapsat i Spanien. De finns bl.a. i Aitik, Laisvall och Garpenberg. Någon vecka senare inträffade en liknande olycka i Bolidens gruva i Malå i Sverige. Koncessionsnämnden för miljöskydd har tidigare givit tillstånd bl.a. för anläggningen i Malå.
Dessa olyckor - vilka betraktades som helt osannolika - inger stor oro för hur riskanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar skett av gruvdammar. Även under normala omständigheter är dessa dammar miljöfarliga - Bolidens dammar i Garpenberg hör t.ex. till de 130 värsta föroreningskällorna runt Östersjön.
Jag vill fråga miljöministern:
Är det aktuellt med en risk- och miljöanalys av situationen beträffande gruvdammar, med anledning av de miljökatastrofer som inträffat?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:747 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Hanna Zetterberg har frågat miljöministern om det är aktuellt med en risk- och miljöanalys av situationen beträffande gruvdammar med anledning av de miljökatastrofer som inträffat.
Frågan har överlämnats till mig.
Det som inträffat vid Bolidens gruva i Spanien är en svår katastrof för miljön och för de människor som lever där. Det är också en katastrof för företaget och för gruvnäringen. Olyckan utreds av både spanska myndigheter och av företaget. Resultatet av dessa utredningar kommer förhoppningsvis att ge oss klart besked om vad som orsakat katastrofen.
De dammar som diskuteras i samband med olyckan i Spanien är dammar för anrikningssand, dvs. den del av den brutna malmen som inte innehåller några utvinningsbara malmmineral och som således är ett avfall. Anrikningssanden pumpas från anrikningsverket till dammar där den deponeras. I anrikningssanden finns det kvar en viss mängd mineral som kan lakas ut vid syretillförsel och orsaka försurning eller laka ut metaller. För att hindra att syre kommer i kontakt med anrikningssanden hålls den, så långt möjligt, under vatten.
Det är viktigt att vi noga följer upp orsakerna till vad som hänt beträffande det spanska sandmagasinet och drar lärdom av detta för svenska förhållanden. Vi vet i dag att det finns ett par grundläggande skillnader för sandmagasin när det gäller Spanien och Sverige. Det beror på att våra länder har olika geologi. För det första har vi inte lika hög svavelhalt i malmerna och därmed inte heller i de svenska sandmagasinen och för det andra gäller att vårt dammbyggande sker på berg eller hård bottenmorän medan det aktuella sandmagasinet i Spanien har byggts på ett kvartärt lager som vilar på lera.
Jag vill också passa på att lägga till rätta ett par missuppfattningar i frågan. Den olycka som inträffat i Adakgruvan i Malå kommun är endast lik den spanska olyckan genom att det är vatten som brutit igenom fördämningar. I Adakgruvan, som ägs av staten och där gruvverksamheten är avslutad pågår nu miljösäkring av dammen med anrikningssand. Det som inträffade var att en invallning av Adaks dagbrott brast på grund av snösmältning och tjällossning. Det var gruvvatten och inte avfall som strömmade genom fördämningen. Inte heller denna typ av olycka är acceptabel och åtgärder för att det inte skall inträffa på nytt har vidtagits, liksom sanering av det påverkade området.
För ordningens skull vill jag också nämna att det som finns upptaget i en förteckning över de värsta föroreningskällorna runt Östersjön är inte Bolidens igångvarande sandmagasin i Garpenberg utan utsläpp av metall till vatten från gammalt gruvavfall i Garpenberg och Falun. Det är dock mycket viktigt att även när det gäller gamla deponier vidta åtgärder för att förbättra situationen. Faktum är att utsläppen från gammalt gruvavfall i Garpenberg kunnat reduceras kraftigt genom att dränagevatten från äldre områden, genom Bolidens försorg, samlas upp och pumpas till det i drift varande sandmagasinet.
Som jag nämnt ovan är det viktigt att följa utvecklingen i Spanien och dra riktiga slutsatser för svenska förhållanden. Det är också viktigt att gruvnäringen deltar i internationell kunskapsutveckling när det gäller byggande och säkerhetsstrategier för gruvdammar. Jag vet att Svenska gruvföreningen och dess medlemsföretag deltar i sådant utvecklingsarbete. Att tillstånds- och tillsynsmyndigheter har tillgång till expertkompetens när det gäller dammbyggande och dammsäkerhet, är vidare av grundläggande vikt. Jag kommer noga att följa utvecklingen i Spanien, men jag har i dag inte för avsikt att ta initiativ till en ytterligare risk- och miljöanalys av gruvdammar utöver vad som redan görs vid tillsynsmyndigheterna och vid gruvföretagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.