Rimlighet mellan regelkostnad för företag och samhällsnyttan
Skriftlig fråga 2007/08:1393 av Berliner, Agneta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-06-19
- Anmäld
- 2008-06-23
- Besvarad
- 2008-07-03
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 juni
Fråga
2007/08:1393 Rimlighet mellan regelkostnad för företag och samhällsnyttan
av Agneta Berliner (fp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Självklart finns mycket att vinna om företagen kan ägna tid, kraft och resurser åt själv företagandet i stället för åt regelbyråkrati. I Nederländerna har man beräknat att bnp förväntas öka med 1,7 procent om företagens administrativa kostnader minskar med 25 procent. Om vi gör samma beräkning i Sverige skulle det enligt Näringslivets regelnämnd (NNR) innebära en ökning av bnp med ca 42 miljarder kronor. Det finns alltså ett stort samhällsekonomiskt värde av att minska företagens kostnader kopplat till regelverken. Alliansen har satt målet att företagens administrativa kostnader ska minska med 25 procent till 2010.
Ca 600 konkreta regelförenklingsåtgärder har hittills presenterats. Regeringskansli och myndigheter ska också fortlöpande göra konsekvensanalyser för nya regelförslag med bedömningar av bland annat hur förslagen påverkar företagens administrativa kostnader. Regeringen har nyligen beslutat om ett regelråd som ska påskynda regelförenklingsarbetet genom att granska utformningen av nya och ändrade regler och kvalitetssäkra konsekvensanalyserna. På så sätt kommer nya regler att granskas för att utformas så enkla och kostnadseffektiva som möjligt.
Att den mest effektiva utformningen av en regel tas fram säkerställer dock inte att konsekvenserna för de berörda företagen står i rimlig proportion till samhällsnyttan med regeln. Därför vill jag fråga näringsminister Maud Olofsson:
Kommer näringsministern att verka för att regelrådets arbete också säkerställer att en större analys görs där relationen mellan en regels kostnad för näringslivet och samhällsnyttan i stort belyses?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1393 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
den 3 juli
Svar på fråga
2007/08:1393 Rimlighet mellan regelkostnad för företag och samhällsnyttan
Näringsminister Maud Olofsson
Agneta Berliner har frågat mig om jag kommer att verka för att Regelrådets arbete också säkerställer att en större analys görs där relationen mellan en regels kostnad för näringslivet och samhällsnyttan i stort belyses.
Regeringen har i maj 2008 beslutat om att inrätta ett regelråd. Rådets arbete ska påskynda regelförenklingsarbetet. Det är viktigt att rensa bland gamla regler och att se till att nya krångliga regler inte tillkommer. Regelrådet kommer att ha en viktig roll för att främja regeringens mål om fler jobb och växande företag.
I december 2007 beslutade regeringen om tydligare krav på konsekvensutredningar för myndigheternas föreskrifter. När det gäller ny lagstiftning och nya förordningar så kommer samma tydliga krav att ställas både i Regeringskansliets arbete och på utredningar som regeringen tillsätter. På detta sätt stärks förenklingsarbetet ytterligare.
Av direktiven för Regelrådet framgår att rådet ska granska utformningen av författningsförslag med nya eller ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Regelrådet ska ta ställning till om regelgivarna genomfört en sådan konsekvensutredning som krävs för att kunna bedöma vilka effekter de föreslagna reglerna får för företagens administrativa kostnader. Regelrådet ska också ta ställning till om nya och ändrade regler utformas så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt till en låg administrativ kostnad för företagen. Regelrådet ska även bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet i övrigt. Det ska göras utifrån de krav de krav avseende konsekvensutredningar som ställs i kommittéförordningen, förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning eller, när det gäller förslag utarbetade i Regeringskansliet, riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet.
En konsekvensutredning ska enligt ovan nämnda krav bland annat innehålla en beskrivning av problemet och vad man vill uppnå, en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd, uppgifter om vilka som berörs av regleringen, uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför samt en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Om regleringen kan få effekter av betydelse för företag finns ytterligare preciserade krav på vad som så långt möjligt ska beskrivas.
Syftet med en konsekvensutredning är bland annat att så långt det är möjligt försäkra sig om att regleringen verkligen behövs och att den löser det aktuella problemet. Den ska ge ett allsidigt underlag för bedömningen av de kostnader och andra effekter, till exempel miljömässiga och sociala, som regeln kan medföra. Arbetet med konsekvensutredningar ska leda till att de nya eller ändrade regler som införs ska vara enkla och ändamålsenliga. Regeringen vill också genom kraven på konsekvensutredningarna öka reglernas kvalitet så att behovet av tolkning minskar, att de ska verka återhållande på kostnaderna för dem som ska efterleva reglerna samt minska antalet regler och reglernas omfattning, det vill säga den totala regelmassan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.