riktlinjer för självmordsprevention

Skriftlig fråga 2001/02:809 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-25
Anmäld
2002-03-05
Besvarad
2002-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 februari

Fråga 2001/02:809

av Cristina Husmark Pehrsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om riktlinjer för självmordsprevention

Självmord är tillsammans med trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken hos ungdomar. Sedan början av 90-talet har självmord bland vuxna minskat men inte bland barn. Många ungdomar går omkring med självmordstankar och flera enkätundersökningar har visat att 2@3 % av pojkar och 8@9 % bland flickor har försökt att ta sitt liv.

Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat ett dokument, "Preventing Suicide: a resource for teachers and other school staff, 2000", med riktlinjer kring hur självmordsprevention kan genomföras i skolorna.

Dokumentet innehåller såväl information om hur suicidrisk tidigt kan upptäckas bland ungdomar som konkreta handlingsplaner för lärare och elevvårdspersonal.

Riksdagen beslöt förra året att dessa av WHO utarbetade riktlinjerna skulle omsättas till svenska förhållanden för att därigenom garantera ett bättre omhändertagande och en ökad lyhördhet.

Min fråga blir därför:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidtaga för att nämnda riksdagsbeslut snarast ska omsättas till handling?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:809 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 6 mars

Svar på fråga 2001/02:809 om riktlinjer för självmordsprevention

Utbildningsminister Thomas Östros

Christina Husmark Pehrsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att riksdagsbeslutet om WHO:s riktlinjer för självmordsprevention ska omsättas till handling.

WHO:s dokument innehåller vägledning hur man kan identifiera ungdomar som är deprimerade och som riskerar att begå självmord. Det finns förslag på hur skolan kan stötta dessa ungdomar. Punkter som betonas är: vikten av att personalen ska ha en välfungerande arbetsplats för egen del, att stärka ungdomarnas självförtroende, att tillåta känslouttryck, att förebygga mobbning och våld samt att informera om vart ungdomar kan vända sig för att få hjälp.

Inom myndigheten Institutet för psykosocial medicin (IPM), finns en huvudaktör @ Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa @ med uppdrag att förebygga självmord och självmordsförsök. Detta centrum utbildar strategiskt utvalda yrkeskategorier, som kan finnas nära självmordsbenägna människor, t.ex. anställda inom socialtjänsten, psykiatrin, skolan, polisen, präster m.fl. IPM har enligt regleringsbrev för år 2002 krav på sig att redovisa hur man beaktat riksdagsbeslutet från januari år 2001 att föra ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande arbete i skolan.

För skolor finns självmordsförebyggande program framtagna i samverkan mellan Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och det centrum som nämnts ovan. Målet är att visa att det går att göra något åt problemen och att ungdomar ska veta var man kan få hjälp. Det pågår en bevakning av området som går ut på att förebygga, upptäcka risker i samhället som skapar psykisk ohälsa och göra det möjligt att åtgärda för att på sikt få ner antalet självmord. Inom hälso- och sjukvård och socialt arbete behövs även uppmärksamhet på riskfaktorer i uppväxtmiljön och lyhördhet för barns signaler om störda hemförhållanden.

Regeringen har nyligen avlämnat propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14). I denna diskuteras hur elevvård, skolhälsovård och specialpedagogik bör inriktas för att främja lärande, överföra de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling. Skolan har utöver kunskapsmålen en uppgift att utveckla elevens alla möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Alla personal i skolan har ett ansvar att utifrån vars och ens funktion och kompetens delta i arbetet med att skapa en skola för hälsa, lärande och trygghet. Det är viktigt att kunskap och erfarenhet från olika personalkategorier och elever i skolan bidrar till att så många perspektiv som möjligt bildar underlag för insatser och beslut.

Regeringen (Socialdepartementet) kommer under hösten 2002 att redovisa mål och inriktning för det samlade folkhälsoarbetet där även självmord kommer att behandlas ur ett folkhälsoperspektiv och som en av hälsans bestämningsfaktorer. Självmord är ett mycket angeläget folkhälsoproblem och ungdomar vid sidan av yngre vuxna är de grupper som främst drabbas. Självmord bland barn och unga är också en fråga som observeras av den nyligen tillsatta Barnsäkerhetsdelegationen.

Pågående insatser inom utbildningsområdet för att skapa en god uppväxtmiljö för barn och unga är bl.a. en kampanj mot mobbning, Tillsammans. Regeringen satsar också sammanlagt 12 miljoner kronor för att bredda och höja skolans kunskapsbas och kompetens inom värdegrundsområdet samt för att göra forskningen tillgängligare. I de reviderade kursplanerna för samhällskunskap har elevernas behov av att uttrycka sina känslor beaktats genom att tid ska avsättas för att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.

Statens skolverk har för 2002 fått ett uppdrag om att fördjupa kommunernas och skolornas kunskap om sambanden mellan lärande, värdegrund och hälsa med utgångspunkt från tankarna i propositionen om Hälsa, lärande och trygghet. Insatser inom områdena värdegrund, hälsa, särskilt stöd och lärande ska ske bl.a. genom samverkan på lokal, regional och nationell nivå.

Självmordsprevention är mycket angeläget. Självmord kan ha många orsaker, som behöver angripas på olika nivåer och genom prevention av olika slag och genom stabila vuxenkontakter under uppväxtåren. För barn och unga gäller att skapa stödjande miljöer för dem och träna bl.a. skolpersonal i konflikthantering och att uppmärksamma signaler hos de elever som har svåra familjeförhållanden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.