Riktade biståndsinsatser mot de fattigaste länderna

Skriftlig fråga 2024/25:317 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-23
Överlämnad
2024-10-24
Anmäld
2024-10-25
Svarsdatum
2024-10-30
Besvarad
2024-10-30
Sista svarsdatum
2024-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Aidwatch-rapporten 2024 visar att biståndet från EU-länder i allt större utsträckning inte når länderna med lägst Human Development Index (HDI). I stället tenderar större andelar av biståndet att gå till medelinkomstländer eller länder med högre HDI, vilket strider mot biståndets grundläggande syfte att hjälpa de mest utsatta. Endast en mycket liten del av det europeiska biståndet går till länder i kategorin “minst utvecklade länder” (LDC:er), trots att dessa länder har de största behoven. I rapporten framkommer att mellan 0,15 procent och 0,2 procent av BNI borde riktas mot de minst utvecklade länderna, men att de flesta EU-länderna, inklusive Sverige, inte når upp till detta mål.

Sverige har en lång tradition av att verka för jämlikhet och fattigdomsbekämpning, men den nuvarande regeringens biståndspolitik riskerar att vända denna utveckling. Nedskärningarna i biståndet och en bristande prioritering av de allra fattigaste länderna kan få långvariga negativa effekter på Sveriges anseende och på de länder som är beroende av internationellt stöd för att förbättra sina utvecklingsmöjligheter. Detta strider mot Socialdemokraternas övertygelse om att biståndet ska nå de fattigaste länderna och de mest utsatta grupperna.

Socialdemokraterna har i sin budgetmotion framhållit att en större del av biståndet bör riktas mot de minst utvecklade länderna och att Sverige måste gå i spetsen för att uppnå FN:s rekommendation om att mellan 0,15 procent och 0,2 procent av BNI ska gå till dessa länder. Det handlar om en rättvis och solidarisk fördelning av resurser, där de som har de största behoven får det största stödet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka andelen av Sveriges bistånd som riktas mot de minst utvecklade länderna och säkerställa att biståndet verkligen når de fattigaste och mest utsatta?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:317 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:317 Riktade biståndsinsatser mot de fattigaste länderna

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:316 och 2024/25:317 av Olle Thorell (S) Avsteg från 0,7-procentsmålet och Riktade biståndsinsatser mot de fattigaste länderna

Olle Thorell har frågat mig hur jag avser säkerhetsställa att Sverige uppfyller åtagandet om att nå FN:s mål om 0,7 procent av BNI till bistånd samt för att öka andelen av Sveriges bistånd som riktas mot de minst utvecklade länderna. Jag kommer här att besvara dessa två frågor samlat.

Sverige har varit och förblir fortsatt en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. Sverige är ett av ett fåtal länder som de facto lever upp till FN:s utfallsmål om 0,7 procent av BNI till bistånd.

Vad gäller frågan om regeringens inriktning av svenskt bistånd ber jag att få hänvisa till mina svar på Olle Thorells frågor nr 2024/25:243 om regeringens fokus i biståndspolitiken samt nr 2024/25:256 om svenskt bistånd i en värld där behoven växer.

 

Stockholm den 30 oktober 2024

 

Benjamin Dousa

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.