Riksskatteverkets hantering av sekretessbelagda uppgifter
Skriftlig fråga 1999/2000:1397 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-09-01
- Anmäld
- 2000-09-19
- Besvarad
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 september
Fråga 1999/2000:1397
av Maud Ekendahl (m) till finansminister Bosse Ringholm om Riksskatteverkets hantering av sekretessbelagda uppgifterSkatteförvaltningen har genom att använda sig av och delta i utvecklingen av informationsteknologin förändrat sitt arbetssätt så att IT-behandlingen utgör en väsentlig del i myndighetsutövningen. En viktig förutsättning för att medborgare och företag ska kunna behandlas på ett rättssäkert sätt är att de uppgifter som lämnas är korrekta och hanteras på ett sådant sätt att medborgarnas och företagens integritet bevaras. Häri ligger ett särskilt ansvar för förvaltningen och dess tjänstemän.
De uppgifter som ska lämnas av framför allt företag innehåller en mängd information som innefattar företagshemligheter och har betydelse för företagens möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra företag. I dag hanteras sådana uppgifter internt inom förvaltningen och omfattas inte endast av sekretesslagens regler om absolut sekretess utan även av särskilda IT-säkerhetssystem.
Enligt uppgift står nu Riksskatteverket i begrepp att överföra en stor del av behandlingen av uppgifter till aktörer utanför skatteförvaltningen, vilka inte är bundna av sekretesslagen eller omfattas av det statliga tjänstemannaansvaret.
Genom att överlåta delar av informationsbehandlingen till aktörer utanför skatteförvaltningen kan allmänhetens förtroende för skatteförvaltningen rubbas och därmed också för skattesystemet som sådant.
Vad ämnar finansministern vidta för åtgärder för att allmänhetens förtroende för skattesystemet och skatteadministrationen inte ska försämras?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1397 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:1397 om Riksskatteverkets hantering av sekretessbelagda uppgifter
Finansminister Bosse Ringholm
Maud Ekendahl har frågat mig om vad jag ämnar vidta för åtgärder för att allmänhetens förtroende för skattesystemet och skatteadministrationen inte ska försämras.
Bakgrunden till Maud Ekendahls fråga är att Riksskatteverket enligt uppgift står i begrepp att överföra en stor del av behandlingen av uppgifter till aktörer utanför skatteförvaltningen, vilka inte är bundna av sekretesslagen eller omfattas av det statliga tjänstemannaansvaret.
De uppgifter som åligger våra statliga myndigheter får enligt regeringsformen (11 kap. 6 §) överlämnas till någon annan. Det kan vara till en organisation, ett bolag eller till en enskild individ. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning ska överlämnandet ske med stöd av lag.
Enligt inhämtade uppgifter har skatteförvaltningen sedan en längre tid anlitat privata bolag för att utföra vissa arbetsuppgifter. Det gäller bl.a. registreringen av skattedeklarationer. I avtalet med det bolag som har att utföra arbetsuppgiften ingår att tystnadsplikt ska gälla för de uppgifter som bolaget kan få kännedom om.
Skattedeklarationerna lämnas till bolaget som i sin tur läser av underlagen elektroniskt. Någon manuell hantering av uppgifterna förekommer inte. I händelse av att en deklaration t.ex. inte kan läsas eller problem av annat slag uppstår vidtas inga åtgärder av bolaget utan deklarationen överlämnas till skattemyndigheten.
JO har i ett beslut från den 11 mars 1982 behandlat frågan om det är lagligt och i så fall lämpligt att skattemyndigheterna lämnar ut sekretessbelagda uppgifter till privata dataföretag för registrering (se Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1982@1983 s. 238 f.). JO uttalade att han inte hade några avgörande invändningar mot den ordning som kommit till användning när det gällde lagligheten. När det gällde lämpligheten tog han upp frågan om en avtalsreglerad tystnadsplikt tillräckligt tillgodoser skyddsintresset. Han ansåg dock inte det nödvändigt med en i lag inskriven tystnadsplikt.
Det torde vara vanligare i dag att skatteförvaltningen lägger ut uppgifter på privata företag än vad det var i början på 1980-talet. Förutsättningarna är dock i stort sett desamma. De uppgifter som på det här sättet överlämnas att utföras av ett privaträttsligt organ torde knappast innefatta någon myndighetsutövning. Den åtgärd som nu planeras är att privata bolag anlitas för ytterligare uppdrag av liknande karaktär. Jag kan inte se att användandet av ett förfarande som varit i bruk under flera decennier nu skulle försämra allmänhetens förtroende för skattesystemet eller skatteadministrationen. Jag har dock för avsikt att även fortsättningsvis följa utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.