Riksrevisionens rapport om Pisa

Skriftlig fråga 2020/21:2771 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-05
Överlämnad
2021-05-06
Anmäld
2021-05-07
Svarsdatum
2021-05-12
Besvarad
2021-05-12
Sista svarsdatum
2021-05-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Riksrevisionens rapport Pisa-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande (RiR 2021:12) fokuserar på exkluderingar och bortfall av elever utifrån målet att få svar på om detta har hanterats som sig bör.

Rapporten visar att så inte är fallet, då det finns brister i Skolverkets uppföljningsarbete gällande exkluderingarna. Kritik riktas och uttrycks som allvarligt mot såväl Skolverket som regeringen om att misstankar om felaktigheter i genomförandet inte följts upp på ett övertygande sätt.

Såväl Skolverket som regeringen och OECD har hänvisat det låga deltagandet till inflödet av migranter från åren före provet 2018.

I Riksrevisionens rapport framkommer att de ungdomar som kommit till Sverige i samband med flyktingkrisen har gått i svensk skola för länge för att de skulle kunna undantas från reglerna om deltagande i Pisaundersökningen.

Resultat från Pisa används som indikator i arbetet för svensk skola. Ett underlag som på olika sätt är missvisande om det verkliga läget ger fel signaler för att lägga politiska förslag som ska träffa rätt för elever och utbildare inom svensk skola och är också budgetpåverkande, då pengar avsätts för det som ska uppnås. 

Riksrevisionen skriver: ”Resultaten från Pisa-undersökningen används som målindikator i många sammanhang, bland annat i budgetpropositionen. Därför är det viktigt att resultaten går att lita på. Om Pisaundersökningen inte genomförs på ett tillförlitligt sätt kan det få konsekvenser för både utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen.” 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att svensk skola ska leverera rätt information om status i Pisamätningar för att OECD ska kunna ha en korrekt bild av Sveriges utbildningssystem?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2771 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/ 02547 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2771 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksrevisionens rapport om Pisa

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att svensk skola ska leverera rätt information om status i Pisamätningar för att OECD ska kunna ha en korrekt bild av Sveriges utbildningssystem.

PISA-undersökningen är – tillsammans med andra internationella kunskapsmätningar – ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper. Därför behöver vi kunna lita på PISA:s resultat.

Utifrån Riksrevisionens rapport Pisa-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande (RiR 2021:12) bedömer jag att det finns frågetecken kring PISA 2018, framförallt kring utrikes födda elevers resultat. Det gör mig bekymrad och jag drar slutsatsen att vi i högre utsträckning i nuläget och fram till nästa PISA-undersökning 2022 behöver luta oss mer mot andra internationella kunskapsstudier, framförallt när det gäller utrikesfödda elevers resultat.

Det är Statens skolverk som ansvarar för genomförandet av PISA-undersökningen. Det är viktigt att varje skola i Sverige som deltar i PISA uppfattar reglerna från OECD på ett korrekt sätt så att vi i nästa PISA-undersökning får tillförlitlig information också vad gäller utrikes födda elevers kunskapsresultat. Regeringen har därför den 6 maj beslutat att ge Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. Skolverket ska redovisa hur insatserna förstärkts till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 november 2021 (U2021/02549).

Stockholm den 12 maj 2021

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.