Riksrevisionens rapport om höghastighetståg
Skriftlig fråga 2019/20:495 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-26
- Överlämnad
- 2019-11-27
- Anmäld
- 2019-11-28
- Svarsdatum
- 2019-12-04
- Besvarad
- 2019-12-04
- Sista svarsdatum
- 2019-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Riksrevisionen publicerade den 21 november 2019 sin bedömning av brister i planeringen för höghastighetståg. I granskningsrapporten presenteras allvarlig kritik kring planeringen av och syftet med byggandet av höghastighetsbanan.
Det finns många och allvarliga invändningar mot projektet, men det allvarligaste är oklarheten om vad detta kommer att kosta. Riksrevisionen skriver att höghastighetstågen från början bedömdes kosta 50 miljarder kronor, men nu har kostnaden vuxit till 250 miljarder.
I siffran 250 miljarder ingår inte nya stationer, och den tar heller inte höjd för att infrastrukturprojekt alltid blir dyrare än beräknat.
Redan i dag ser vi att Förbifart Stockholm och Ostlänken överstiger planerade kostnader med 13 miljarder.
Min råga till infrastrukturminister Tomas Eneroth är därför:
Vad beräknas höghastighetsbanan kosta skattebetalarna med alla kostnader inräknade och med höjd för framtida fördyrningar, och vad avser ministern att göra för att tydliggöra den faktiska totala kostnadsberäkningen för höghastighetstågen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:495 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I2019/
0
3
153
/TP
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:495 av Åsa Coenraads (M) Riksrevisionens rapport om höghastighetståg
Åsa Coenraads har frågat mig om höghastighetsbanans kostnader.
Riksrevisionen har granskat statens planering av höghastighetsjärnväg. Resultatet av granskningen redovisades i en granskningsrapport som publicerades 21 november i år. Regeringen kommer att inom fyra månader efter publiceringsdatumet lämna en skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för sin syn på Riksrevisionens rekommendationer.
Den borgerliga regeringen tillsatte Sverigeförhandlingen (N2014:04) med syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor. När det gäller kostnaderna för höghastighetsbanan är den senaste kostnadsberäkningen 230 miljarder kronor i prisnivå 2015–06 med ett osäkerhetsintervall på ±30 miljarder kronor. Denna beräkning härrör från Sverigeförhandlingens slutrapport Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge (SOU 2017:107) som lämnades till regeringen i december 2017.
I januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, står det att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.
I Januariavtalet slås också fast att den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder kronor ska fullföljas. Det innebär att genomförandet av nya stambanor inte kommer att ske på bekostnad av andra satsningar i landet.
Vi måste kunna fortsätta utveckla den svenska järnvägen. Nya stambanor behövs för att möta det kraftigt ökande tågresandet, ge möjlighet till mer gods på tåg och öka pendeltågens möjlighet i nuvarande tågsystem eftersom det är fullt i det svenska järnvägssystemet. Det behövs mer kapacitet. Det moderniserar och knyter ihop landet på ett klimatsmart sätt.
Dessutom är nya stambanor viktigt även ur ett samhällsbyggnadsperspektiv. Enligt Sverigeförhandlingen kommer närmare 100 000 bostäder att kunna byggas längs sträckningen.
Vi måste också fråga oss vad frånvaron av investeringar innebär. Att inte bygga mer järnväg nu, det skulle allvarligt försvåra möjligheterna att både nå klimatmål och få en bättre fungerande järnväg.
Stockholm den 3 december 2019
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.