Riksrevisionens granskning av pengar till skolor och fritidshem

Skriftlig fråga 2005/06:81 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-06
Anmäld
2005-10-10
Besvarad
2005-10-12
Svar anmält
2005-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 oktober

Fråga 2005/06:81 av Anne Marie Brodén (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Riksrevisionens granskning av pengar till skolor och fritidshem

I augusti överlämnades till riksdagen Riksrevisionens granskning angående bidrag till personalförstärkningar i skolor och fritidshem, RiR 2005:9. Där framkommer att regeringen brustit i förberedelse, styrning och uppföljning:

1. Inget direkt samband mellan grunden för utbetalning och bidragets syfte.

Det går inte att säga om bidraget lett till bättre resultat i skolan. Utbetalningar grundas bara på kostnader för att anställa personal @ inte på om mer personal lett till ett bättre resultat. Även rapporteringen till riksdagen har inriktats på antal personer som anställts.

2. Bidraget kan komma i konflikt med kravet på kommunal ekonomi i balans.

Kommunerna måste upprätthålla och bekosta en viss personaltäthetsnivå för att bli berättigade till bidraget, varför regeringen beviljat så kallade delegationskommuner undantag från kravet om att öka personaltätheten.

3. Regeringen bör utreda och remissbehandla större satsningar före beslut.

Det måste stå klart att bidraget inte strider mot annan lagstiftning eller överenskommelser mellan staten och kommunerna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att framtida satsningar ska uppfylla kraven på föreberedelse, styrning, uppföljning och återrapportering till riksdagen?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:81 besvarad av Ibrahim Baylan

den 12 oktober

Svar på fråga 2005/06:81 om Riksrevisionens granskning av pengar till skolor och fritidshem

Statsrådet Ibrahim Baylan

Anne Marie Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att framtida satsningar ska uppfylla kraven på förberedelse, styrning, uppföljning och återrapportering.

Bakgrunden till Anne Marie Brodéns fråga är de synpunkter och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i samband med sin granskning av det riktade statsbidraget till personalförstärkningar i skolor och fritidshem.

Den riktade satsningen på personalförstärkningar i skola och fritidshem, som nu går in på sitt femte och sista år, har varit så framgångsrik att 12 000 nya heltidstjänster hittills har skapats. Detta har givetvis förbättrat förutsättningarna att höja kvaliteten i våra svenska skolor.

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport ifrågasatt om bidraget lett till bättre resultat i skolan. Statens skolverks fortsatta uppföljning kommer att fördjupa kunskapen om hur bidraget påverkar skolans måluppfyllelse. Till exempel visar en preliminär utvärdering av personalförstärkningar i grundskolan som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) gjort på uppdrag av Skolverket att de ökade resurserna har förbättrat studieresultaten för elever med lågutbildade föräldrar.

Riksrevisionen har i sin granskning funnit att handläggningen i allt väsentligt har varit bra. Detta är ett gott betyg på arbetet med tanke på statsbidragets omfattning. Det är givetvis ändå viktigt att regeringen och Skolverket tar till sig Riksrevisionens synpunkter och rekommendationer avseende beredningen och handläggningen i övrigt.

Det är samtidigt viktigt att kraven på kontroll och uppföljning balanseras mot kraven på administrativ enkelhet och flexibilitet. Regeringens utgångspunkt för det riktade statsbidraget är att det ska ses som en del i det gemensamma ansvaret som stat och kommun har för att förbättra skolan och förskolan. Kommunen är huvudman för skolan och kan bäst avgöra hur verksamheten ska organiseras för att passa de lokala behoven. Med det perspektivet har det varit självklart för regeringen att inte styra över vilken personal bidraget ska användas till.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.