riksnormen för socialbidrag
Skriftlig fråga 2000/01:564 av Stenmark, Rigmor (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-23
- Besvarad
- 2001-01-30
- Anmäld
- 2001-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:564
av Rigmor Stenmark (c) till socialminister Lars Engqvist om riksnormen för socialbidragFrån årsskiftet höjdes barnbidraget med 100 kr per månad. Avsikten var att det skulle komma alla barnfamiljer till del. Men så blev det inte i verkligheten eftersom kommunerna helt riktigt följer de riksnormer som finns för beräkningar av socialbidraget som säger att barnbidraget ska tas upp som inkomst. Detta gör att de familjer som uppbär socialbidrag, de som kanske bäst behöver det, inte får del av höjningen av barnbidraget. Det blir i stället kommunerna som får ta del av barnbidragshöjningen på 100 kr i dessa fall.
Detta borde föranleda att socialministern ändrar antingen riksnormen för socialbidraget eller ändrar systemet så att barnbidraget inte räknas in i gällande beräkningar för socialbidraget.
Vad avser socialministern vidta för åtgärder så att alla barnfamiljer i hela landet får del av den standardhöjning som det höjda barnbidraget skulle innebära?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:564 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 31 januari
Svar på fråga 2000/01:564 om riksnormen för socialbidrag
Socialminister Lars Engqvist
Rigmor Stenmark har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder så att alla barnfamiljer i hela landet får del av den standardhöjning som det höjda barnbidraget innebär.
I och med att barnbidraget höjdes med 100 kr per månad från årsskiftet har alla barnfamiljer fått ett högre barnbidrag. På så sätt har det generella välfärdssystemet kunnat förstärkas för en av de grupper som tidigare fått känna av den ekonomiska krisen på ett påtagligt sätt. Det innebär att behovet av ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd (socialbidrag) minskar generellt sett.
Socialbidrag är avsett att vara ett yttersta skyddsnät för människor i tillfälliga ekonomiska kriser. För majoriteten av dem som beviljas socialbidrag utgör också bidraget ett kortvarigt stöd. För de barnfamiljer som tvingas leva på socialbidrag under en längre tid är situationen dock bekymmersam. 37 % av samtliga hushåll som erhåller långvarigt socialbidrag utgörs av barnfamiljer. Att vara långvarigt beroende av socialbidrag påverkar en människas hela livssituation och riskerar i längden att skapa en känsla av utanförskap.
En av våra största utmaningar är att ge arbetsföra personer som i dag lever på socialbidrag tillträde till arbetsmarknaden. Det ställer i sin tur krav på en rad åtgärder inom såväl utbildningsväsendet som inom arbetsmarknadspolitiken. Ökade socialbidrag ser jag inte som någon lösning på detta problem. Principen bör i stället ligga fast att människors försörjning främst bör tryggas genom arbete eller genom de generella välfärdssystemen. Regeringen tillsatte i februari 2000 en utredning med uppgift att undersöka vilka möjligheter det finns att inom ramen för den generella välfärdspolitiken på ett mer effektivt sätt stödja barnfamiljerna (dir. 2000:16). Utredningen ska lämna en slutlig redovisning av sitt arbete i slutet av februari och utredningens förslag kommer sedan att beredas inom Socialdepartementet.
Avslutningsvis kan konstateras att rätten till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen bygger på en individuell behovsprövning. Genom försörjningsstödet ska människor tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den fastställda riksnormen utgör en miniminorm som ska täcka vissa grundläggande kostnadsposter. Det finns inget som hindrar att kommunerna vid en individuell behovsprövning överstiger denna nivå. Syftet med att höja barnbidraget var att förbättra barnfamiljernas konsumtionsstandard. Regeringen utgår från att dessa intentioner är vägledande vid kommunernas bedömning av det behovsprövade socialbidraget.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.