riksintag på hästhållningsutbildning
Skriftlig fråga 2000/01:196 av Aurelius, Nils Fredrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-09
- Anmäld
- 2000-11-14
- Besvarad
- 2000-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:196
av Nils Fredrik Aurelius (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om riksintag på hästhållningsutbildningIngelstorpskolan i Kalmar län har ansökt om riksrekrytering för sin utbildning Hästhållning med profil trav och travsport. Skolan anser att det är av nationellt intresse att även södra Sverige erbjuder utbildning med inriktning trav (en liknande utbildning finns i Jämtland). I ett yttrande ger Skolverket sitt stöd till ansökan.
Trav- och galoppsportens utbildningscentrum i Wången i Jämtland är otillräckligt dimensionerat för att ta emot alla intresserade elever. När de elever som ej antagits i Wången vänder sig till Ingelstorpskolan, nekas de plats där på grund av att avsaknaden av riksintag leder till nekad ersättning för eleven från dennes hemkommun.
Skolverket m.fl. förordar en översyn av landets travutbildningar. Medan arbetet med översynen framskrider vägras en mängd travintresserade elever gymnasieutbildning enligt sitt förstahandsval. Det strider mot intentionen i regeringens proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper.
Under perioden av översynen skulle man kunna ge ett temporärt tillstånd till riksintag till utbildningen i Kalmar, så att dagens gymnasieelever inte drabbas.
Vad avser skolministern att göra för att tillgodose travintresserade elevers önskan om adekvat gymnasieutbildning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:196 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 15 november
Svar på fråga 2000/01:196 om riksintag på hästhållningsutbildning
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Nils Fredrik Aurelius har frågat vad jag avser att göra för att tillgodose travintresserade elevers önskan om adekvat gymnasieutbildning.
Till att börja med vill jag säga att enligt den gällande ansvarsfördelningen är kommunerna skyldiga enligt skollagen att erbjuda alla sina ungdomar som avslutat grundskolan en utbildning i gymnasieskolan. För att kunna göra det behöver kommunerna samverka och komma överens genom samverkansavtal. Bestämmelserna säger bl.a. att i första hand ska de elever tas emot som bor i den kommun eller samverkansområde där utbildningen anordnas. En elev som vill välja gymnasieskola i en kommun som hemkommunen inte har samverkansavtal med har genom skollagens (1985:1100) bestämmelser om interkommunal ersättning begränsade möjligheter att få sitt önskemål tillgodosett inom det offentliga skolväsendet.
Kommunerna ska alltså komma överens och ett beslut om s.k. riksrekrytering åsidosätter de generella bestämmelserna i skollagen. Riksrekrytering innebär att en elev kan söka och bli antagen till en utbildning oavsett om en liknande utbildning erbjuds inom samverkansområdet. Hemkommunen är dock skyldig att betala ersättning för kostnaderna för elevens utbildning som anordnas med riksrekrytering. Regeringen, som beslutar om riksrekrytering, är därför mycket restriktiv vid prövningen av ansökningarna.
När det gäller det aktuella ärendet Ingelstorpsskolan kan jag nämna följande. Statens skolverk instämde i sitt yttrande över Ingelstorpsskolans ansökan till regeringen med Hästhållningens yrkesnämnds och Svenska Travsportens Centralförbunds åsikt att en översyn av landets travutbildningar bör ligga till grund för kommande beslut om riksintag såväl beträffande antalet utbildningar som geografisk spridning. En sådan översyn görs, enligt underhandsuppgift, av branschföreträdarna, vilket jag menar är viktigt eftersom ju branschen bäst kan bedöma såväl utbildningsbehov med hänsyn till tillgången på arbetskraft som bedömning och förslag vad gäller den geografiska spridningen.
Jag vill också nämna att i dag gäller olika villkor för fristående och kommunala gymnasieskolor. Fristående gymnasieskolor är, enligt gällande regler, öppna för sökande från hela landet och fordrar alltså inte särskilt regeringsbeslut för detta. Beträffande finansiering gäller för fristående gymnasieskolor samma förutsättningar som för kommunala skolor som fått riksrekrytering dvs. att hemkommunen är skyldig att betala ersättning för elevernas utbildning. I praktiken innebär det att det ej råder konkurrensneutralitet mellan en kommunal respektive en fristående gymnasieskola.
Regeringen gav i oktober 1999 tilläggsdirektiv (Dir. 1999:76) till kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor (U1997:10). Kommittén ska bl.a. belysa förutsättningarna för konkurrens på lika villkor för fristående och offentliga gymnasieskolor. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den l mars 2001.
Vidare ska den parlamentariskt sammansatta kommitté, som har i uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud, (Dir. 2000:35) bl.a. även överväga om det är möjligt att tillämpa samma grunder för riksrekrytering oavsett huvudman. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den l oktober 2001.
I avvaktan på redovisning från dessa utredningar har jag inte för avsikt att vidta några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.