Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

riksdagsledamöternas insyn i de statligt ägda bolagen

Skriftlig fråga 2002/03:1096 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-06-11
Inlämnad
2003-06-11
Besvarad
2003-06-25
Besvarad
2003-06-26
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 juni

Fråga 2002/03:1096

 av Henrik S Järrel (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om riksdagsledamöternas insyn i de statligt ägda bolagen

Regeringen överanstränger sig knappast för att bjuda in riksdagsledamöterna att närvara vid de öppna bolagsstämmor som hålls i en del, om också inte alla, av staten ägda företagen även om möjligheten föreligger sedan tjugotalet år tillbaka.

Företag som verkar inom konkurrensutsatta sektorer ska för så kallade affärshemligheter givetvis kunna komma i åtnjutande av viss sekretess. Riksdagen och dess utskott kan via Regeringskansliet få del av även sekretesskyddad information rörande statliga bolag. Den rätten tillkommer dock ej de valda ombuden för Sveriges folk. Samma folk som med sina mer eller mindre tvångsuttaxerade skattemedel är med om att finansiera delar av den statligt ägda företagssektor som antingen ofta eller ibland årligen efterlämnar röda bokslut.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att öka riksdagsledamöternas insyn i de statligt helt eller delvis ägda företagen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1096 besvarad av Leif Pagrotsky

den 25 juni

Svar på fråga 2002/03:1096 om riksdagsledamöternas insyn i de statligt ägda bolagen

Näringsminister Leif Pagrotsky

Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att öka riksdagsledamöternas insyn i de helt eller delvis statligt ägda företagen. Frågan är indelad i två delar och rör dels inbjudan av riksdagsledamöterna till bolagsstämmorna i företag med helt eller delvis statligt ägande, dels enskilda ledamöters tillgång till sekretessbelagda handlingar. Låt mig svara på frågorna en i taget, men först måste jag bemöta påståendet att skattemedel finansierar den statliga företagssektorn.

De statligt ägda företagen har historiskt gett en god avkastning. Även under ett så dåligt år som 2002 genererade bolagen en avkastning i nivå med statslåneräntan och utdelningarna uppgick till ca 10 miljarder kronor. Således ger de statligt ägda bolagen, i motsats till frågeställarens påstående, ett väsentligt bidrag till statskassan.

Beträffande påståendet om att regeringen inte anstränger sig tillräckligt för att inbjuda till bolagsstämmor vill jag påpeka att det är styrelsens ansvar att kallelserna skickas till riksdagens kammarkansli senast fyra veckor och tidigast sex veckor innan bolagsstämman. Detta sköts på ett bra sätt. Jag kan bara beklaga att riksdagsledamöternas intresse att närvara på stämmorna är lågt. För att citera en av frågeställarens partikamrater "Det fanns ingen anledning att gå på den ordinarie stämman". Kommentaren fälldes nyligen av Mikael Odenberg och avsåg SJ:s ordinarie bolagsstämma i år. Med den inställningen hjälper det föga hur kallelse sker.

Regeringskansliet ansvarar för förvaltningen av aktiebolag och dessa lyder under aktiebolagslagen. Därtill är flertalet bolag konkurrensutsatta och måste beredas möjlighet att verka på samma villkor som sina konkurrenter. Därför förekommer det att handlingar som innehåller affärshemligheter beläggs med sekretess. Handlingar från statligt ägda företag behandlas därmed på samma sätt som handlingar rörande företag med privata ägare. Riksdagen och dess utskott är oförhindrade att ta del av alla uppgifter hos Regeringskansliet rörande statliga bolag, även sådana uppgifter som omfattas av sekretess. Sistnämnda rätt har dock inte utsträckts till enskilda riksdagsledamöter. Dessa är således beträffande sekretessbelagda uppgifter likställda med allmänheten. Jag har inte för avsikt att verka för att denna ordning ska ändras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.