riksdagens roll i arbetet för mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 2000/01:944 av Hägg, Carina (s)

den 20 mars

Fråga 2000/01:944

av Carina Hägg (s) till statsrådet Britta Lejon om riksdagens roll i arbetet för mänskliga rättigheter

Vid FN:s världskonferens 1993 i Wien rekommenderades medlemsstaterna att upprätta nationella handlingsplaner för mänskliga rättigheter. I maj 2000 tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp. Därutöver har referensgrupper och olika möten ingått i arbetet. Däremot har man inte knutit politikerna till sig. Nu har arbetsgruppen avslutat sitt uppdrag och Regeringskansliet har gett ut skriften Mänskliga rättigheter i Sverige @ en kartläggning. Syftet med denna kartläggning är att ge en övergripande bild av mänskliga rättigheter i Sverige. Man har kartlagt och analyserat dagens arbete samt analyserat hur man arbetar för att förbättra skyddet av mänskliga rättigheter. Mycket är bra och ger en värdefull information för det framtida arbetet. Det som bekymrar mig är dock att de farhågor som jag framförde inledningsvis tyvärr har besannats. Värdet av politiska partier, demokrati, kommunfullmäktige och riksdag är frånvarande. Ensidigt talar man om statlig och kommunal förvaltning. Man kan vidare i texten läsa: "Den främsta kontrollen för tillvaratagande av fri- och rättigheter utgörs av nationella domstolar". Alltså en betoning av juridiken på demokratins och politikens bekostnad. Det är förvånande att en skrift i detta viktiga ämne från Regeringskansliet har det synsättet.

Jag vill därför fråga statsrådet Britta Lejon:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att ta till vara riksdagen och dess kapacitet i arbetet för mänskliga rättigheter?