Riksbankens överskott
Skriftlig fråga 1997/98:533 av Hambraeus, Birgitta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-09
- Besvarad
- 1998-03-25
- Anmäld
- 1998-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I tidskriften Riksbanksnyheter från den 12 februari rapporteras att Riksbankens årliga leverans till staten uppgår till 9,3 miljarder kronor för år 1997. Detta beslut har fattats av riksbanksfullmäktige.
Riksdagen antog den 4 mars som vilande grundlagsförslag, att riksbanksfullmäktige inte längre skall ha någon beslutanderätt i Riksbanken.
Har den riksbanksdirektion, som blir enda beslutsfattare, någon skyldighet att leverera överskottet till staten? Direktionen får inte ta emot instruktioner från någon myndighet, inte heller riksdagen. Skulle det behövas ändring i riksbankslagen om inleverans av Riksbankens överskott till staten och har riksdagen rätt att göra en sådan lagändring? Skulle staten gå miste om dessa ca 10 miljarder kronor per år i inkomst om Sverige blev med i EU:s valutaunion?
Fråga:
Hur kommer regeringen att säkerställa att Riksbankens överskott också i framtiden kommer att levereras till staten?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:533 besvarad av , ()
- Finansminister Erik Åsbrink
Birgitta Hambraeus har frågat mig om hur regeringen kommer att säkerställa att Riksbankens överskott också i framtiden kommer att levereras till staten.
Regeringen föreslår i proposition 1997/98:40 Riksbankens ställning att Riksbankens ställning skall stärkas. Förslaget innebär bl.a. att Riksbankens ledningsstruktur skall förändras. En direktion med heltidsanställda ledamöter skall inrättas och fullmäktige skall ges en kontrollerande funktion.
Med de ändringar som regeringen föreslår kommer i och för sig fullmäktiges beslutanderätt att minska. Fullmäktige skall dock även fortsättningsvis lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst till riksdagen och Riksdagens revisorer.
I dag är det riksdagen som beslutar hur bankens vinst skall fördelas och denna ordning kvarstår oförändrad. Sedan 1989 fördelas vinsten på objektiva grunder och efter fasta riktlinjer som är godkända av riksdagen (bet. 1988/89:FiU27). Detta innebär att Riksbanken varje år till staten inlevererar ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet avrundas till jämnt hundratal miljoner kronor. Dessutom avsätts varje år till dispositionsfonden 10 % av samma genomsnittliga resultat. Återstoden avsätts till ett resultatutjämningskonto. Riksbanken har på detta sätt under cirka tio års tid levererat en stor andel av sin vinst till staten.
Den inleverans som sker grundar sig på två bestämmelser i riksbankslagen och de fasta riktlinjer som har antagits av riksdagen. Jag ser inget behov av att ytterligare säkerställa att Riksbankens överskott också i framtiden kommer att levereras till staten. Regeringen har inte heller i propositionen om Riksbankens ställning föreslagit att dessa bestämmelser skall ändras och har inte några planer på att föreslå någon förändring. Om riksdagen däremot skulle vilja ändra på den gällande ordningen för vinstdispositionen står det givetvis riksdagen fritt att ta initiativ till ett sådant beslut.
När det gäller de nationella centralbankernas inleverans av belopp till den europeiska centralbanken (ECB) inom ramen för samarbetet inom valutaunionen är det ännu inte fastställt hur beräkningarna skall ske. Diskussioner pågår i Europeiska monetära institutet (EMI) om vilken modell som skall användas för att beräkna storleken på de "monetära inkomsterna". Enligt Riksbanken, som har gjort bedömningar av de olika modeller som diskuteras skulle ett framtida svenskt deltagande i valutaunionen troligen inte leda till större förändringar av Riksbankens vinst.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.