Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksbanken och EMU

Skriftlig fråga 2001/02:1629 av Ryttar, Bengt-Ola (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-09-12
Besvarad
2002-09-26
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 september

Fråga 2001/02:1629

 av Bengt-Ola Ryttar (s) till finansminister Bosse Ringholm om Riksbanken och EMU

Enligt Dagens Nyheter har Riksbanken hemligstämplat en rapport angående internationella kapitalrörelser hösten 1992.

Det är anmärkningsvärt att Riksbanken, som skaffat sig ett gott renommé för sin öppenhet, hemligstämplar en rapport som skulle ha varit viktig för allmänhetens och politikernas bedömning av kronfallet och ERM:s sammanbrott.

Kronans fall har framställts som ett resultat av spekulanters aktivitet, och slutsatsen har varit att Sverige bör gå med i EMU för att söka skydd. Kronans knytning till ecun innebar att Sverige "lekte" EMU, med katastrofala följder för vår ekonomi och för välfärdens förutsättningar. Det är illa nog att ingen ställts till ansvar för denna nationella katastrof, och det är mycket illa att Riksbanken undanhåller allmänheten sina slutsatser om denna centrala politiska erfarenhet.

Avser finansministern att vidta några åtgärder för att stävja liknande hemligstämpling?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1629 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 26 september

Svar på fråga 2001/02:1629 om Riksbanken och EMU

Finansminister Bosse Ringholm

Bengt-Ola Ryttar har uppmärksammat att Riksbanken har hemligstämplat en rapport om Internationella kapitalrörelser hösten 1992. Han har med anledning därav frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att stävja liknande hemligstämpling.

Jag vill erinra om att Riksbanken är en självständig myndighet under riksdagen. Därför begränsar jag mitt svar till att avse gällande regler om offentlighet och sekretess.

Enligt tryckfrihetsförordningen har alla svenska medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt får dock begränsas om det är påkallat med hänsyn till bl.a. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik. Begränsningarna ska enligt tryckfrihetsförordningen anges i en särskild lag, varmed avses sekretesslagen (1980:100). Enligt 3 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som angår rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs. Sekretessen gäller i högst tio år.

Om Riksbanken anser att en allmän handling innehåller sekretessbelagda uppgifter kan Riksbanken hemligstämpla handlingen. En hemligstämpel innebär inte något bindande avgörande i sekretessfrågan utan varje gång handlingen begärs ut måste sekretessfrågan prövas på nytt. En hemligstämpel fungerar således bara som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning om fråga om handlingens utlämnande uppkommer.

Riksbanken har således, i likhet med andra myndigheter, att pröva om en handling kan lämnas ut varje gång det framställs en sådan begäran. Som framgått ovan är det, när det gäller penningpolitiska uppgifter, en bedömning utifrån om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs. Det blir därför en prövning från fall till fall hur snart uppgifter kan lämnas ut. Den maximala tid som denna typ av uppgifter kan hemlighållas (tio år) understiger också väsentligt de maximala sekretesstider som gäller för majoriteten av uppgifter som omfattas av sekretesslagen (20, 40, 50 eller 70 år).

Som frågeställaren har påpekat anses Riksbanken vara en myndighet som präglas av stor öppenhet. Vissa möjligheter att sekretessbelägga känsliga uppgifter måste dock Riksbanken ha. Jag anser att den aktuella sekretessbestämmelsen är ändamålsenligt utformad och jag avser därför inte att vidta några åtgärder för att ändra densamma.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.