revidering av frekvensplanen

Skriftlig fråga 1998/99:702 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-06-03
Anmäld
1999-06-10
Besvarad
1999-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:702 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Mona Sahlin om revidering av frekvensplanen

 

Yttrandefrihetsgrundlagens 3 kap. 2 § anger att sammanslutningar skall ha möjlighet att få tillstånd att sända ljudradioprogram i den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. I den politiska debatten har bristen på frekvenser angetts som skäl till förbudet mot nya radiostationer. Radioutgivareföreningen har nyligen låtit genomföra en utredning om tillgången på frekvensutrymme för analog radio. Frekvensutredning 1999 visar att Sverige har en ineffektiv frekvensplan. Utredningen lyfter fram tre faktorer som orsak till att Sverige uppges ha frekvensbrist.

den 3 juni

1. 47 % av alla koordinerade frekvenser utnyttjas inte.

2. Mixen av "högeffekts- och lågeffektstilldelningar" skapar en hög grad av inflexibilitet.

3. I många fall sänder Sveriges Radio med onödigt hög effekt.

 

Sverige lider enligt utredningen inte brist på frekvenser, utan brist på effektiv frekvensplanering. En revidering av frekvensplanen skulle skapa ett nytt analogt frekvensutrymme om motsvarande minst två nationella analoga nät. Jag anser det viktigt att revidera frekvensplanerna för att därmed få en effektivare användning. Det skapar i sin tur utrymme för fler privata radiostationer.

 

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att en revidering av frekvensplanen kan ske?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:702 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:702 om revidering av frekvensplanen
    Statsrådet Mona Sahlin

den 15 juni

 

Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att en revidering av frekvensplanen kan ske. Anledningen till frågan är att Ola Karlsson anser att om Sverige haft en mer effektiv frekvensplanering, så skulle minst två nationella analoga nät för ljudradio skapas.

De mediepolitiska aspekterna av denna fråga ankommer det på kulturministern att ansvara för. När det gäller frekvensplanering vill jag dock anföra följande.

Det är riktigt att frekvensplanen, sett strikt utifrån spektrumeffektivitet, inte är optimal när det gäller frekvenser för ljudradio. Ett av skälen är att de första näten planerades för endast en aktör, till skillnad från dagens situation med det stora antal som är verksamma i radiobranschen.

Det finns också andra hänsyn som tagits vilket lett till minskad spektrumeffektivitet, däribland att de regionala indelningarna av sändningarna inte alltid motsvarar de sändningsmässigt mest gynnsamma.

Enligt den frekvensförvaltande myndigheten, Post- och telestyrelsen, är frekvensbandet 87,5-108 MHz i det närmaste fullt utnyttjat, varför en tillkommande sändare måste planeras med strikt tillämpning av internationella tekniska rekommendationer.

En revidering av frekvensplanen i nu aktuell del skulle medföra att många ekonomiska såväl som mediepolitiska överväganden måste göras när det gäller närradio, lokal- och regionalradio samt rikstäckande radio.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.