Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

revidering av EU:s dataskyddsdirektiv

Skriftlig fråga 1999/2000:673 av Bargholtz, Helena (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-09
Anmäld
2000-03-14
Besvarad
2000-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 mars

Fråga 1999/2000:673

 av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Laila Freivalds om revidering av EU:s dataskyddsdirektiv

Folkpartiet har i riksdagen hävdat att lagstiftningen till skydd för den personliga integriteten bör vara teknikoberoende. Vi har också krävt att regeringen med kraft verkar inom EU för att EU:s omoderna dataskyddsdirektiv revideras eftersom det bl.a. inriktas på hantering av personuppgifter @ inte ingripande mot missbruk av sådana uppgifter.

Konstitutionsutskottet framförde i ett tillkännagivande till regeringen vid förra riksmötet (bet. 1998/99:KU15) att intensifierade åtgärder borde vidtas för att åstadkomma en lagstiftning som syftar till att ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot själva hanteringen och att regeringen därför med kraft bör verka inom EU för att en revidering sker av dataskyddsdirektivet.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder som regeringen har vidtagit inom EU för att dataskyddsdirektivet ska komma att revideras.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:673 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 17 mars

Svar på fråga 1999/2000:673 om revidering av EU:s dataskyddsdirektiv

Statsrådet Britta Lejon

Helena Bargholtz har frågat justitieministern vilka åtgärder som regeringen har vidtagit inom EU för att dataskyddsdirektivet ska komma att revideras.

Frågan har överlämnats till mig.

Den 1 januari 2000 trädde de ändringar i personuppgiftslagen, som regeringen föreslagit i proposition 1999/2000:11, i kraft. Ändringarna innebär dels att överföring av personuppgifter till ett land som inte ingår i Europeiska unionen eller är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (tredje land) inte längre ska vara förbjuden om det tredje landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter, dels att ringa fall av överträdelse av personuppgiftslagens straffbestämmelse inte längre är straffbar. Ändringarna har sammantaget medfört att skyddet för personuppgifter i betydligt högre grad inriktats på de förfaranden som medför allvarliga integritetsrisker och att lagstiftningen närmat sig en sådan missbruksinriktad regleringsmodell som riksdagen uttalat sig för.

Sverige har i EU-samarbetet påtalat de problem som uppmärksammats i den svenska debatten. Situationen när det gäller personuppgifter är emellertid komplex i de olika medlemsstaterna. På många håll finns det farhågor för att direktivet ger för stora möjligheter att behandla personuppgifter. Det synsätt som konstitutionsutskottet och riksdagen gett uttryck för kan inte sägas vara den allmänna uppfattningen bland medlemsstaterna.

För att Sverige ska få gehör för sina synpunkter krävs det att utgångspunkt tas i de tillämpningsproblem som visat sig i Sverige och övriga medlemsstater. Sverige har bl.a. mot denna bakgrund tagit initiativ till en seminarieserie där företrädare för medlemsstaterna får möjlighet att presentera sin lagstiftning och diskutera de tillämpningsproblem som uppstått i de olika länderna. Vid seminarierna är även en företrädare för kommissionen närvarande. Det tredje mötet i seminarieserien äger rum i London den 24 mars.

Man måste dock vara medveten om att en revideringsprocess tar tid. Lagrådet har ju också påpekat i sitt yttrande över ovan nämnda lagändringar att en revidering av direktivet inte kan väntas ske inom en nära framtid. Ett särskilt problem i detta avseende är att ännu har inte alla medlemsstater genomfört direktivet, vilket föranlett kommissionen att vid EG-domstolen väcka talan mot Tyskland, Frankrike, Irland, Luxemburg och Nederländerna.

Senast hösten 2001 ska kommissionen föreslå nödvändiga förändringar av direktivet. Regeringen kommer att använda tiden fram till dess för att öka förståelsen för de förändringar som enligt svensk uppfattning är önskvärda, bl.a. genom att framföra sina synpunkter inom ramen för dels seminarieserien, dels den rådsarbetsgrupp för dataskydd, i vilken kommissionens förslag till revidering kommer att läggas fram.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.