retorikundervisning i skolan
Skriftlig fråga 2002/03:716 av Ödéen, Lena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-24
- Inlämnad
- 2003-03-24
- Besvarad
- 2003-04-02
- Svar anmält
- 2003-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
Fråga 2002/03:716
av Lena Ödéen (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om retorikundervisning i skolanAtt våga tala inför en grupp människor är för många svenskar ett oöverstigligt hinder. Den rädsla som är förknippad därmed upplevs ofta som svårare än rädsla för döden. Det säger sig självt att denna skräck omöjligör ett aktivt deltagande i demokratiska processer för en stor del av befolkningen.
Det skulle emellertid inte behöva vara så. Med en systematisk träning i retorik och presentationsteknik från de allra första skolåren skulle eleverna kunna få rika talträningstillfällen och verksamma redskap att använda i framtida talsituationer. Att våga tala offentligt stärker självförtroendet och ökar medvetandet om vikten av att delta i samhälls- och kulturliv.
Ett av målen för svenskundervisningen är att eleverna ska våga uttrycka sig på olika sätt och muntligt redogöra för saker, men kursplanen skulle tydligare kunna betona vikten av att eleverna lär sig retorik. Detta är ett område som andra länders elever genom sin skolgång blir mycket duktiga på, inte minst i USA. Jag tycker att det borde undersökas hur väl skolorna lyckas med att lära ut retoriska kunskaper. Om brister upptäcks, bör Myndigheten för skolutveckling få i uppdrag att stödja skolorna i detta arbete.
Jag vill därför fråga ministern om han avser att vidta några åtgärder för att klarlägga retorikens ställning i den svenska skolan.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:716 besvarad av Thomas Östros
den 2 april
Svar på fråga 2002/03:716 om retorikundervisning i skolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Lena Ödeen har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att klarlägga retorikens ställning i den svenska skolan.
Jag delar Lena Ödeens uppfattning att det är en mycket viktig förmåga att kunna tala inför en grupp och klart framlägga sitt budskap. Det är också sant att det för många människor kan kännas som ett oöverstigligt hinder att våga yttra sig i något som helst offentligt sammanhang.
I förskolans läroplan är kommunikation ett centralt begrepp. Att tala är ett av många möjliga sätt att kommunicera. Både förskolan och skolan har en viktig uppgift att uppmärksamma, bekräfta och uppmuntra barn som är blyga och osäkra. Ofta kan det vara tysta flickor som behöver extra stöd för att våga tala och uttrycka sina åsikter i en grupp.
I grundskolans kursplan i svenska lyfts skolans ansvar för den språkliga utvecklingen fram på ett mycket tydligt sätt. Bland annat sägs att den språkliga utvecklingen ska leda till "ökad säkerhet att använda språket uttrycksfullt och tydligt i både tal och skrift". Vidare finns mål att uppnå både för det femte skolåret och för det nionde skolåret som direkt syftar på elevens förmåga att kunna delta i samtal och diskussioner och redovisa ett muntligt arbete klart och tydligt.
Ordet "retorik" kan leda tanken till en viss teknik för muntlig framställning med användning av språkliga bilder, upprepningar och annan mer teknisk talekonst. Ännu viktigare i sammanhanget är naturligtvis att eleverna får självförtroende och självtillit, mod att våga tala och stå för sina åsikter i en grupp. Här är både läroplanen och kursplanen i svenska mycket tydliga i sina målformuleringar.
Lena Ödeen anser att det borde undersökas hur väl skolorna lyckas med att lära ut retoriska kunskaper. Enligt mitt sätt att se behövs en något bredare ansats som handlar både om kommunikationsförmåga och självtillit. Om det skulle visa sig till exempel i den stora utvärdering av grundskolan, som Skolverket påbörjar under 2003, eller i kommunernas kvalitetsredovisningar att det finns allvarliga brister på detta område måste man naturligtvis vidta åtgärder, främst på den enskilda skolan och i kommunen.
Jag avser dock inte att nu vidta några särskilda åtgärder på nationell nivå för att undersöka elevernas retoriska kunskaper.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.