Resurstilldelningen till vägunderhåll
Skriftlig fråga 2020/21:2660 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-27
- Överlämnad
- 2021-04-27
- Anmäld
- 2021-04-28
- Svarsdatum
- 2021-05-05
- Besvarad
- 2021-05-05
- Sista svarsdatum
- 2021-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I sin infrastrukturproposition föreslår regeringen ett anslag på 197 miljarder till underhåll av vägar. Det är en ökning med 33 miljarder jämfört med innevarande planperiod. Även om regeringen nu höjer anslaget till vägunderhåll är det fortfarande för litet i förhållande till behoven.
Vägnätet är i dåligt skick i nära nog hela landet. Bristerna framgår tydligast i det som kallas skogslän där tung trafik förser den viktiga industrin med nödvändiga transporter. Underhållsskulden är omfattande, och det ökade anslaget till trots kommer underhållsskulden att öka under planperioden. Det finns en risk för att Trafikverket kommer att tvingas prioritera vägarna kring storstäderna. Detta kommer att förstärka klyftan mellan stad och land.
Vägtrafiken dominerar i det svenska transportsystemet men ändå avsätts inte tillräckliga resurser för att åtminstone behålla dagens standard. Även om järnvägsnätet är i behov av ökade underhållsresurser blir fördelningen mellan väg och järnväg skev eftersom vägtrafiken har den överlägset största andelen av transportarbetet.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Hur avser regeringen att formulera beställningen till Trafikverket inför verkets prioriteringar vid resurstilldelningen till vägunderhåll för att säkerställa att Trafikverket inte behandlar vägnätet i glesbygd på ett ogynnsamt sätt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2660 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:2660 av Thomas Morell (SD)
Resurstilldelningen till vägunderhåll
Thomas Morell har frågat mig hur regeringen avser att formulera beställningen till Trafikverket inför verkets prioriteringar vid resurstilldelningen till vägunderhåll för att säkerställa att Trafikverket inte behandlar vägnätet i glesbygd på ett ogynnsamt sätt.
I den nationella planen för transportinfrastrukturen som beslutades 2018 genomförde regeringen en rekordstor satsning på vägunderhåll om totalt 164 miljarder kronor. Satsningarna har sedan fortsatt, och efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 har anslaget för vägunderhåll utökats med 500 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023. Satsningen inriktas på det finmaskiga vägnätet på landsbygden.
Regeringen lämnade den 16 april propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) till riksdagen. I den propositionen föreslår regeringen ekonomiska ramar för nästa planperiod 2022–2033 på 799 miljarder kronor. Det innebär den största ekonomiska ramen för infrastruktur någonsin, både för att ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. Vägunderhållet föreslås öka till 197 miljarder kronor vilket behövs för att möta de stora behov som finns på såväl de hög- som lågtrafikerade vägarna efter många år av eftersatt underhåll. Det kommer att skapa förutsättningar för en hög nivå på vägnätets standard och tillförlitlighet i hela landet.
När riksdagen har tagit ställning till propositionen fortsätter arbetet som syftar till att ta fram underlag till en ny nationell plan, den så kallade åtgärdsplaneringen. I åtgärdsplaneringen kommer regeringen självklart bejaka frågan om behovet av vägunderhåll i hela landet. I stora delar av landet är vägnätet ofta avgörande för tillgängligheten. Den här regeringen vill att hela Sverige ska ges goda förutsättningar att växa, leva och utvecklas och ett väl fungerande transportsystem är en viktig förutsättning för det
Stockholm den 5 maj 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

