Resursskolornas framtid
Skriftlig fråga 2014/15:71 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-13
- Överlämnad
- 2014-11-13
- Anmäld
- 2014-11-14
- Svarsdatum
- 2014-11-26
- Sista svarsdatum
- 2014-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Många så kallade resursskolor i Sverige, såväl kommunala som fristående, har byggt upp en högt specialiserad, kvalitativ undervisning anpassad efter elevernas behov. Att alla elever ska inkluderas och ha en tillhörighet i det som vi kallar den vanliga skolan är en god och viktig tanke men vi får aldrig sätta system före individer. Om eleven under en period behöver en särskild undervisningsgrupp, mer tid med specialpedagogen eller plats på en resursskola måste det vara möjligt, och systemet får inte vara så stelbent att man inte vid senare tillfälle ska kunna inkluderas i den vanliga skolgången. Vi behöver en mångfald av verktyg för att tillgodose barn i behov av särskilt stöd.
Vid ett flertal tillfällen har dock Skolinspektionen haft synpunkter och i vissa fall hotat med vite när det gäller resursskolorna då de anser att undervisningen för dessa elever organiserats på ett sätt som inte överensstämmer med skollagen. Det kan handla om elever som får sin undervisning förlagd till särskilda skolor och/eller elever som underställs en egen rektor. Det har också funnits exempel på resursskolor med fristående huvudman som inte har rätt att neka elever undervisning på deras skola, trots att eleven inte uppfyller kriterierna för en plats på resursskola.
Skolverket har i sin rapport Fristående skolor för elever i behov av särskilt stöd uttryckt att regeringen bör se över och ändra i skollagen när det gäller bestämmelser som rör elever i behov av särskilt stöd. Skolverket hoppas också på att regeringen förtydligar i skollagen så att även kommunala resursskolor kan verka på samma villkor som de fristående skolformerna.
Med hänvisning till ovanstående undrar jag: Vilka åtgärder avser utbildningsminister Gustav Fridolin att vidta för att säkerställa att lagstiftningen för resursskolor, oavsett huvudman, blir mer anpassad och flexibel för att kunna möta de mycket särskilda behov som dessa elever har?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:71 besvarad av Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister
Dnr U2014/6759/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:71 av Betty Malmberg (M) Resursskolornas framtid
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att lagstiftningen för resursskolor, oavsett huvudman, blir mer anpassad och flexibel för att kunna möta de mycket särskilda behov som dessa elever har.
Huvudmannen för utbildningen avgör inom ramen för skolförfattningarna hur verksamheten ska organiseras. Principen om inkludering utgör en av utgångspunkterna som det svenska skolväsendet har att ta hänsyn till. Det står inte i motsats till, och får inte hindra, att hänsyn tas till elevers olika behov och att barn och elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där den tydliga målsättningen är att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kan ske på olika sätt beroende på vilka behov som föreligger. Jag instämmer således med Betty Malmberg om att det behövs en mångfald av verktyg för att tillgodose barns och elevers behov av särskilt stöd.
Det pågår för närvarande en rättslig process där bland annat den närmare innebörden av de bestämmelser som Betty Malmberg syftar på kan komma att prövas. Jag är förhindrad att uttala mig om hur en domstol ska döma i det enskilda fallet. Om det i ett senare skede finns skäl att ta initiativ till att se över bestämmelserna är jag och regeringen beredda att göra det.
Stockholm den 26 november 2014
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.