resurskris inom forskningen
Skriftlig fråga 2002/03:1005 av Darvik, Axel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-05-26
- Inlämnad
- 2003-05-26
- Besvarad
- 2003-06-04
- Svar anmält
- 2003-06-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 maj
Fråga 2002/03:1005
av Axel Darvik (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om resurskris inom forskningenSverige är ett land som haft en lång tradition av forskning. Forskning som har varit av ytterst hög internationell kvalitet. Detta har varit en av de viktigaste orsakerna till framväxten av stora världsomspännande företag med Sverige som naturlig bas @ företag som skapat det välstånd som vi i dag lever av.
Näringspolitiken i Sverige har dock gjort det besvärligt för nya företag att växa fram. Sverige har under en lång tid dalat i välståndsligan från en 5:e plats till en mycket medelmåttig nivå. På ett område har vi dock lyckats behålla vår topposition och det är på forsknings- och utvecklingssidan. Ungefär 4 % av BNP läggs på FoU och endast 1 % kommer från offentliga medel. En inte obetydlig del av finansieringen kommer från olika stiftelser och fonder. Helt dominerande vad gäller att skjuta resurser till FoU har fyra svenska storföretag varit: Astra Zeneca, Ericsson, Pharmacia och ABB. Ett gemensamt drag hos dessa företag är att de på olika sätt har skurit ned på sina satsningar i Sverige.
Svensk forskning står inför en verklig kris. Regeringens motdrag har varit att urholka fakultetsanslagen och sprida ut de knappa resurserna i alltfler och mindre poster. Med gammaldags lagstiftning och styrande förordningar så minskar universitetens möjligheter att anpassa sig till de bistrare tiderna. Läget är akut och nu är tiden att handla om det ska vara möjligt att ändra utvecklingen.
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att krisen inom svensk forskning inte ska förvärras?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1005 besvarad av Thomas Östros
den 4 juni
Svar på fråga 2002/03:1005 om resurskris inom forskningen
Utbildningsminister Thomas Östros
Sverige har en lång tradition av att satsa omfattande resurser på forskning och utveckling (FoU). År 2001 satsades med skattebetalarnas pengar motsvarande nästan 1 % av BNP vilket gör att Sverige tillhör den grupp av länder som satsar mest offentliga resurser på FoU. Sverige har också ett FoU-intensivt näringsliv. Sammantaget avsattes år 2001 mer än 4 % av BNP på FoU, vilket är mer än vad som sker i något annat land i världen.
Under senare år har regeringen tagit flera initiativ för att stärka svensk forskning. I samband med den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) avsattes ytterligare resurser för forskning. Under perioden 2001@2004 tillförs omkring 1,5 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning. Det gör att den offentliga finansieringen av FoU ökar under dessa år. Detta sker dessutom från en med internationella mått mätt redan hög nivå. En stor del av de ytterligare resurser som beslutades med anledning av den forskningspolitiska propositionen tillförs svensk forskning under år 2003 och den offentliga forskningsfinansieringen kommer därmed att stiga ytterligare. Sveriges position som ett av de länder som avsätter mest offentliga resurser till FoU kommer således att ytterligare stärkas.
Dessa nya medel blir viktiga instrument för att stärka kvaliteten i svensk forskning och då framför allt grundforskningen. För att vidareutveckla Sverige som forskningsnation ser jag flera områden som särskilt bör uppmärksammas. Vi behöver bli bättre på att kraftsamla inom för kunskapsutvecklingen angelägna områden och skapa starka forskningsmiljöer. Vi måste ge unga forskare bättre förutsättningar att starta en forskarkarriär och utveckla egen forskning. Dessutom bör vi fortsätta att stimulera det vitala entreprenörskap som vuxit fram kring universitet och högskolor.
Forskning är ett prioriterat område för regeringen och kommer även i fortsättningen att vara detta. Regeringen arbetar kontinuerligt och målmedvetet för att Sverige även i framtiden ska utmärkas av en hög utbildningsnivå och en framstående forskning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.