resurserna till polisen
Skriftlig fråga 1997/98:440 av vice talman Christer Eirefelt, tredje (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-13
- Anmäld
- 1998-02-16
- Besvarad
- 1998-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Rikspolisstyrelsens preliminära anslagsfördelning för budgetåret 1998 innebär att polismyndigheten i Hallands län tilldelas ett betydligt lägre belopp än det som motsvarar befolkningsandelen. Också om man beaktar den s.k. nivåhöjningen av det totala anslaget kvarstår detta faktum.
Även om anslagsfördelningen över riket inte enbart bör relateras till folkmängden ger den fördelningsnyckel som i dag används ett för Halland oacceptabelt resultat. Som attraktivt turistlän har Halland en kraftig ökning av befolkningen under sommarmånaderna. Bland övriga argument för en större andel av anslaget kan nämnas att den starkt trafikerade E 6:an går genom länet. Det är således svårt att motivera varför polisverksamheten i Halland inte skulle få resurser som motsvarar befolkningsunderlaget.
Jag vill därför fråga om justitieministern är beredd att medverka till en rättvisare fördelning av resurserna till polisen.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:440 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Christer Eirefelt har frågat mig om jag är beredd att medverka till en rättvisare fördelning av resurserna inom polisväsendet.
Christer Eirefelt säger att Polismyndigheten i Hallands län har tilldelats ett betydligt lägre belopp än det som motsvarar befolkningsandelen.
Inledningsvis vill jag slå fast att Rikspolisstyrelsen (RPS) har ett ansvar för att fördela resurserna så att en rationell polisverksamhet kan bedrivas inom hela polisväsendet. Som ett led i det arbetet för RPS ledning årligen en planeringsdialog med varje länspolismästare om medelsramarna för de kommande tre åren.
Den s.k. fördelningsmodellen infördes i början av 1990-talet i samband med att polisen tilldelades ramanslag. Enligt den modellen skulle resurserna i viss utsträckning fördelas om. Någon bestämd tidtabell för den omfördelningen fanns dock inte.
I samband med att RPS under 1996 inledde den nödvändiga saneringen av polisväsendets ekonomi beslutade styrelsen att omfördelningen av medel mellan polismyndigheterna enligt fördelningsmodellen tills vidare inte skulle ske och att principerna för fördelningen skulle ses över. Detta innebar extra problem för de polismyndigheter som skulle ha tillförts resurser. Beslutet fattades dock efter ett nära samråd med alla länspolismästare.
När det gäller medelsfördelningen för budgetåret 1998 är denna i huvudsak grundad på den fördelning som gällde förra budgetåret. RPS har dock skjutit till medel till de särskilt utsatta polismyndigheterna, bl.a. Polismyndigheten i Hallands län.
Av de ramhöjande medel på 157 miljoner kronor som regeringen tillfört polisväsendet har Polismyndigheten i Hallands län fått 9 miljoner kronor för en satsning på närpolisverksamheten. Det är en större andel än vad som motsvarar polismyndighetens totala andel av resurserna som tilldelas den lokala polisverksamheten. Dessutom har polismyndigheten tillförts ytterligare 3,5 miljoner kronor för att kunna anställa poliser och för att bekämpa mc-brottsligheten.
Avslutningsvis vill jag säga att RPS i samråd med länspolismästarna överväger ett förslag till en anpassad modell för fördelning av polismyndigheternas medelsramar. Jag finner därför i dag inte anledning till någon åtgärd från Justitiedepartementets sida.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.