resurser till skolorna
Skriftlig fråga 2001/02:664 av Papadopoulos, Nikos (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-04
- Anmäld
- 2002-02-12
- Besvarad
- 2002-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Fråga 2001/02:664
av Nikos Papadopoulos (s) till utbildningsminister Thomas Östros om resurser till skolornaUppgifter från Skolverket pekar på att det är upp till en fjärdedel av eleverna som inte klarar betygskraven i grundskolan.
Skolverket pekar bl.a. på att det handlar om att metoder i skolarbetet behöver utvecklas. Men som också betonas av Skolverkets Ragnar Eliasson på DN Debatt så visar resultaten att det ofta är elever med utländsk bakgrund som har särskilt svårt att klara målen. Det har också bekräftats i tidigare undersökningar.
Samtidigt har vi under några år sett att man inom främst borgerliga kommuner går från fördelning av resurser till skolan efter behov till enhetliga pengsystem, där skolan får samma resurser för varje elev oavsett den enskilde elevens behov.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta i syfte att närmare följa upp hur man inom kommunerna fördelar sina resurser till skolorna?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:664 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:664 om resurser till skolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Nikos Papadopoulos har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att närmare följa upp hur man inom kommunerna fördelar sina resurser till skolorna.
Av skollagen (1985:1100) framgår att alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Vidare framgår att det i utbildningen ska tas hänsyn till elever i behov av särskilt stöd.
Oavsett vilket system en kommun tillämpar för att fördela resurser till skolor och elever är det kommunens skyldighet att ge eleverna förutsättningar att nå målen för utbildningen. Elever som har svårigheter i skolarbetet ska ges särskilt stöd. I läroplanen för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) sägs att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Detta innebär att den överordnade principen för resursfördelning till skolan är behovsstyrning.
Någon statlig styrning av hur kommunerna ska fördela medel till skolan finns inte. Skälet till detta är den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Riksdag och regering anger målen för verksamheten och inom ramen för dessa har kommuner och andra skolhuvudmän stor frihet att avgöra hur verksamheten ska genomföras. Med denna ansvarsfördelning är det också möjligt för kommunerna att i fördelningen av resurser ta hänsyn till de förhållanden som råder i den egna kommunen.
Jag är inte beredd att verka för en ändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Däremot anser jag att det är av största vikt att staten följer upp att de regler som finns gällande elevers rätt till stöd efterlevs.
Statens skolverk har i uppdrag att utöva tillsyn över att kommuner och andra skolhuvudmän lever upp till de författningar som omfattar skolan. Ett av de områden som särskilt uppmärksammats i tillsynen är elever i behov av särskilt stöd. Skolverket har i detta sammanhang slagit fast att bristande resurser inte är ett godtagbart skäl till att inte ge en elev det stöd han eller hon behöver i skolarbetet.
Det är ytterst angeläget att elevernas måluppfyllelse ökar och regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att förbättra elevernas möjligheter att nå målen. Regeringen har bl.a. infört ett riktat statsbidrag som ska användas för att öka personaltätheten i skola och fritidshem. Kommunerna kommer successivt att tillföras medel under fem år till dess att nivån uppgår till 5 miljarder kronor per år. Målet är att personalen i skola och fritidshem ska öka med ca 15 000 anställda. En annan viktig satsning är att kommunerna kan erhålla medel för att erbjuda lärare riktad kompetensutveckling inom prioriterade områden, t.ex. basfärdigheterna att läsa, skriva och räkna samt arbete i miljöer med barn och ungdomar med många nationaliteter och språk. Inom ramen för storstadssatsningen satsar regeringen också medel för att förstärka utbildningen i storstadsregionerna. Det innebär bl.a. satsningar i syfte att främja förskolebarnens språkutveckling i s.k. språkförskolor. Medel har också avsatts för språkutveckling i skolan i syfte att ge barnen bättre förutsättningar att nå målen i grundskolan.
I syfte att öka måluppfyllelsen har också Skolverket givits en förändrad roll. Genom riktade insatser ska Skolverket aktivt verka för att sådana kommuner och skolor där målen inte nås ges stöd att utveckla verksamheten. Verket kan ställa särskilda utvecklingsinsatser till förfogande till åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.