resurser till polisen i Norrbotten
Skriftlig fråga 2000/01:1436 av Klockare, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-20
- Besvarad
- 2001-07-19
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1436
av Lennart Klockare (s) till justitieminister Thomas Bodström om resurser till polisen i NorrbottenPolisväsendet i Norrbotten har under de senaste åren fått kraftigt minskade resurser till sin verksamhet. Därutöver står man inför en generationsväxling, då många ska pensioneras inom den närmaste tiden. De speciellla förhållandena med t.ex. långa avstånd och den höga medelåldern bland personalen påverkar polisens verksamhet negativt.
Det är inte acceptabelt att trygghet och rättssäkerhet för boende i glesbygden är sämre än för övriga medborgare i landet. Det är nödvändigt att polisen i Norrbotten får större resurser för att kunna upprätta samma standard för ordningsmakten som för övriga landet.
Jag vill fråga justitieministern om han är beredd att vidta åtgärder så att fördelning av resurser till polismyndigheten inte missgynnar glesbygden.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1436 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på frågorna 2000/01:1436 om resurser till polisen i Norrbotten och 1437 om utbildningskvoter vid polisutbildningen
Justitieminister Thomas Bodström
Lennart Klockare har frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder så att fördelningen av resurser till polismyndigheterna inte missgynnar glesbygden. Han har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att en utbildningskvot för sökande från Tornedalen ska införas vid Polishögskolan i Umeå.
Den 25 juni i år svarade jag på en liknande fråga av Erling Wälivaara (kd) om vad jag avser att göra för att åstadkomma rättssäkerhet i hela landet. Jag svarade då att det inte är regeringens utan Rikspolisstyrelsens uppgift att fördela polisens resurser mellan polismyndigheterna.
Polisens resurser i glesbygden behöver kompletteras. I de glest befolkade delarna av Sverige saknas i realiteten förutsättningar för att alltid upprätthålla en polisiär närvaro av liknande slag som i tätorterna. Regeringen gav därför i december förra året en utredare i uppdrag att överväga olika möjligheter att komplettera polisens resurser i glest befolkade områden. Utredaren har också i uppdrag att undersöka hur rekryteringen av poliser till glest befolkade områden kan underlättas. Uppdraget ska redovisas i början av nästa år.
Rikspolisstyrelsen fick i juni 1997 i uppdrag av regeringen att utveckla en ny grundutbildning för poliser. Regeringens riktlinjer innebar en reell förändring av grundutbildningens mål, innehåll, metoder och organisation. En central rekrytering till polisutbildningen har införts, bl.a. för att uppnå en jämn könsfördelning och för att möjliggöra en mer variationsrik rekrytering, t.ex. när det gäller de sökandes sociala och etniska bakgrund. Härigenom kan poliskårens erfarenhetsbas breddas och förmågan att lösa de mångskiftande arbetsuppgifterna förbättras.
Etableringen av en polisiär grundutbildning i Umeå förra året gjordes delvis just för att främja rekryteringen av nya poliser till de nordligaste myndigheterna. Senare i år kommer ytterligare en polisutbildning att öppnas i Växjö. Under år 2002 kommer ca 750 polisstudenter att kunna antas. Etableringen av polishögskolor i Umeå och Växjö kommer att innebära en ökad och bredare rekrytering av blivande poliser som representerar samhället utanför storstadsregionerna.
Det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för rekryteringen till den grundläggande polisutbildningen och som ställer upp kunskaps- och färdighetskrav för de sökande. Genom att kraven utformas centralt och har allmän giltighet säkerställs att polisen håller en jämn och hög kvalitet i hela landet. Jag anser att vi även i fortsättningen ska ha en väl sammanhållen nationell polis i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
