resursbristen inom polisen i Halland
Skriftlig fråga 2000/01:677 av Graf, Carl Fredrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-13
- Anmäld
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:677
av Carl Fredrik Graf (m) till justitieminister Thomas Bodström om resursbristen inom polisen i HallandPolisen i Halland klarar inte sina åtaganden på grund av brist på pengar. Verksamheten bedrivs delvis på kredit. JO har kritiserat Polisen för höga utredningsbalanser. Halland har lägst anslag i landet för polisverksamhet. Polisarbete är en statlig kärnverksamhet, som en rättsstat inte kan eller får avstå ifrån att bedriva. Polisens förtroendekapital hos medborgarna minskar om inte polisen får möjlighet att klara sin ekonomi.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att Polisen i Halland i fortsättningen ska kunna upprätthålla en långsiktig polisverksamhet i länet utan att behöva använda sig av krediter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:677 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på frågorna 2000/01:675 om Polismyndigheten i Värmland, 676 om polisens verksamhet i Värmland, 677 om resursbristen inom polisen i Halland och 735 om massuppsägning av poliser i Västra Götaland
Justitieminister Thomas Bodström
Dan Kihlström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisverksamheten i Värmland ska få de resurser som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas på det sätt som regeringen angett. Viviann Gerdin har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att polisverksamheten i Värmland ska kunna uppfylla ambitionerna i verksamhetsplanen. Carl Fredrik Graf har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisen i Halland i fortsättningen ska kunna upprätthålla en långsiktig polisverksamhet i länet utan att behöva använda sig av krediter. Slutligen har Ingemar Vänerlöv frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avvärja det hot om massuppsägning av poliser som han anser föreligger i Västra Götalands län.
Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Rikspolisstyrelsen ansvarar för fördelningen av polisens resurser och har tillsyn över polisväsendet. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där. Polismyndigheten leds av en polisstyrelse. Det är styrelsens uppgift att avgöra viktiga frågor om myndighetens ekonomi och verksamhetsinriktning. Styrelsen ska också särskilt se till att polisarbetet bedrivs effektivt och att det uppfyller kraven på rättssäkerhet. Ansvarsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna innebär alltså att det inte ankommer på mig som justitieminister att vidta några åtgärder eller i övrigt kommentera förhållanden vid en enskild polismyndighet.
Rikspolisstyrelsen har ännu inte fördelat det stora tillskottet för 2002 och 2003 på polismyndigheterna. Tillskottet fördelas efter de årliga budgetdialogerna mellan styrelsen och polismyndigheterna. Jag vet att Rikspolisstyrelsen, bl.a. med anledning av det stora tillskottet, planerar att inleda budgetdialogerna för 2002 redan i mars i år.
Jag vill understryka att regeringen gjort bedömningen att det tillskott som polisen får är tillräckligt för att polisens verksamhet ska kunna växa. Fler poliser ska utbildas och fler civila specialister ska anställas. Regeringen angav i budgetpropositionen att den ansträngda ekonomiska situationen inom polisen kan leda till att polisens nuvarande anslagskredit kan vara otillräcklig för en verksamhet på den nivå som angavs i budgetpropositionen. Det är viktigt att polismyndigheterna fortsätter att driva det omfattande förändrings- och rationaliseringsarbetet för att ytterligare effektivisera polisen. Rikspolisstyrelsen har den viktiga uppgiften att samordna det arbetet.
Samtidigt vill jag slå fast att regeringen avser att noga följa polisväsendets verksamhet och resultat och återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.