Resultaten av den ökade hållbarhetsredovisningen
Skriftlig fråga 2021/22:1666 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-06-02
- Överlämnad
- 2022-06-02
- Anmäld
- 2022-06-03
- Sista svarsdatum
- 2022-06-08
- Svarsdatum
- 2022-06-15
- Besvarad
- 2022-06-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Eftersom det finns krav på hållbarhetsredovisning måste vitsen med redovisningen vara att den verkligen påvisar resultat. Sverigedemokraterna anser att konkret nytta ska uppnås med hållbarhet för att det ska vara fråga om hållbarhet; det gäller givetvis även den rapportering det finns krav på.
Lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning har funnits i fyra år. Kravet kom från ett EU-direktiv, men Sverige valde att gå längre än EU:s krav. Det innebär att fler företag i Sverige omfattas än vad som var ett måste; i dag handlar det om cirka 1 600 företag. Lagstiftningen saknar precisa krav, vilket ger oklarheter i hållbarhetsredovisningarna. Dessutom är det generella trycket högt på företagen, vilket gör att de lägger stora resurser på att leva upp till samhällets klimatförväntningar. Detta framgår i en granskning av ett antal fastighetsbolags hållbarhetsredovisningar som Fastighetsnytt genomfört och som aviseras i deras artikel den 1 juni 2022. Där nämns förekomsten av kreativ bokföring och inkopierad text.
Det finns flera problem med detta. Centralt är att det uppstår frågetecken angående huruvida konkret nytta och faktisk klimat- och miljöförbättring sker överlag. Dessutom ställer man sig frågan om den omfattande rapporteringen i sig gagnar någon. Det måste kosta både företagen och kontrollanterna mycket att få fram och granska denna hållbarhetsrapportering.
Vi i Sverigedemokraterna motsatte oss Sveriges överimplementering av EU:s krav på hållbarhetsredovisning. Nu går omfattande resurser till att hållbarhetsredovisa utan resultat men med ökad belastning.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att undersöka och redovisa konsekvenserna av den ökade administrationen och kostnaderna som företagen fått genom kraven på hållbarhetsredovisning samt vilken konkret nytta resurserna som läggs på detta ger?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1666 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1666 av Mikael Eskilandersson (SD)
Resultaten av den ökade hållbarhetsredovisningen
Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen avser att undersöka och redovisa konsekvenserna av den ökade administrationen och kostnaderna som företagen fått genom kraven på hållbarhetsredovisning samt vilken konkret nytta resurserna som läggs på detta ger.
När EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering genomfördes valde den svenska regeringen att gå i framkant vad gäller att ställa krav på företag att lämna hållbarhetsinformation. Det gör att de svenska företagen i dag har en god vana att hållbarhetsrapportera.
Den europeiska kommissionen har den 21 april 2021 lämnat ett förslag om ett nytt EU-direktiv med förbättrade regler för hållbarhetsrapportering med krav bl.a. på att alla stora företag och alla börsnoterade företag, med undantag för noterade mikroföretag, ska hållbarhetsrapportera. I jämförelse med det nu gällande direktivet föreslår kommissionen således att en utökad krets av företag ska hållbarhetsrapportera.
Civilutskottet har i överläggning med regeringen, inför regeringens arbete med anledning av kommissionens då pågående översyn av direktivet, redan den 4 juni 2020 lämnat stöd för ståndpunkten att stora företag ska hållbarhetsrapportera.
Nyttan av att stora företag lämnar hållbarhetsinformation bedömer jag därför i dag som väl känd och allmänt accepterad.
När det gäller konsekvenserna av genomförandet av det ändrade EU-direktivet har regeringen den 28 april gett tilläggsdirektiv till en pågående utredning. Utredningen ska, när direktivet är färdigt, behandla genomförandet av det och göra en bedömning av konsekvenserna av genomförandet. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2023.
Stockholm den 15 juni 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.