Resultatbaserad uppföljning och långsiktiga effekter

Skriftlig fråga 2024/25:119 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-02
Överlämnad
2024-10-03
Anmäld
2024-10-04
Svarsdatum
2024-10-09
Besvarad
2024-10-09
Sista svarsdatum
2024-10-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

En av de centrala punkterna i Riksrevisionens rapport är hur uppföljningen av Sveriges bistånd ofta fokuserar på kortsiktiga och lätt mätbara resultat. Detta kan vara problematiskt då det riskerar att ge en alltför förenklad bild av biståndets verkliga effekter. Biståndet är ofta inriktat på att skapa långsiktiga och hållbara förändringar i mottagarländerna, och dessa resultat kan vara svåra att mäta på kort sikt. Riksrevisionen pekar på att den resultatbaserade uppföljningen ibland bortser från de långsiktiga målen och effekterna av biståndet, vilket är en allvarlig brist.

För oss socialdemokrater är det viktigt att biståndet inte bara levererar snabba resultat utan också bidrar till verklig och hållbar utveckling. Under tidigare regeringar har vi betonat vikten av att följa upp biståndets långsiktiga effekter, men rapporten visar att detta arbete har försvagats under den nuvarande regeringen. Det är särskilt oroande att Riksrevisionen pekar på att flera av de biståndsprogram som Sverige finansierar inte tar tillräcklig hänsyn till de långsiktiga resultaten, vilket riskerar att minska biståndets effektivitet över tid.

Rapporten betonar också att den resultatbaserade uppföljningen ibland kan leda till att vissa projekt prioriteras framför andra på grund av deras förmåga att leverera snabba resultat. Detta är särskilt problematiskt i sammanhang där utvecklingsprocesser kräver långsiktiga insatser för att vara framgångsrika. Att överbetona kortsiktiga resultat kan därmed stå i konflikt med biståndets långsiktiga mål och syfte.

Regeringen måste därför ta ansvar för att säkerställa att uppföljningen av biståndet inte enbart fokuserar på kortsiktiga resultat, utan att även de långsiktiga effekterna av biståndet tas i beaktande. Detta är avgörande för att säkerställa att Sveriges biståndspolitik är hållbar och att den verkligen bidrar till utveckling på lång sikt.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Hur arbetar statsrådet för att säkerställa att uppföljningen av Sveriges bistånd inte enbart fokuserar på kortsiktiga resultat utan även tar hänsyn till de långsiktiga och hållbara effekterna av biståndet?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:119 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:119 Resultatbaserad uppföljning och långsiktiga effekter

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på frågorna 2024/25:117 Uppföljning av biståndet, 2024/25:118 Transparens i biståndsrapporteringen och 2024/25:119 Resultatbaserad uppföljning och långsiktiga effekter av Olle Thorell (S)

 

Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta i min tjänsteutövning för att säkerställa att Sveriges bistånd följs upp och utvärderas på ett sätt som garanterar långsiktig effekt och resultat.

Olle Thorell har även frågat mig vad jag gör för att öka transparensen i rapporteringen av hur Sveriges biståndsmedel används, och vilka åtgärder har vidtagits under min tjänsteutövning för att säkerställa att resultaten redovisas på ett tydligt och tillgängligt sätt.

Olle Thorell har vidare frågat mig hur jag arbetar för att säkerställa att uppföljningen av Sveriges bistånd inte enbart fokuserar på kortsiktiga resultat utan även tar hänsyn till de långsiktiga och hållbara effekterna av biståndet.

Olle Thorell hänvisar i sina frågor till Riksrevisionens rapport Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (RiR 2024:4) från i våras. Regeringen överlämnade i september en skrivelse till riksdagen (skr. 2024/25:4) där regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och i allt väsentligt håller med om de övergripande iakttagelserna.

Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt underlag i det kontinuerliga arbetet med att utveckla regeringens, Sidas och EBA:s uppföljning, utvärdering och redovisning av det internationella biståndets resultat. Sedan Riksrevisionens granskning inleddes har regeringens arbete fortsatt, bl.a. genom den pågående omställningen av det svenska biståndet, med avstamp i reformagendan för det svenska biståndet Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726). I omställningen av styrningen av biståndet ska reformer genomföras med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Regeringen understryker vikten av ändamålsenlig styrning, uppföljning, utvärdering och redovisning av biståndet. Regeringen ser vidare att transparensen i biståndspolitiken behöver öka i syfte att säkerställa att medborgarna har kännedom om hur deras resurser nyttjas och för att främja extern utvärdering.

Regeringen har därför i Sidas regleringsbrev för budgetåret 2024 uppdragit åt myndigheten att utveckla transparensgarantin och modernisera den digitala informationsplattformen OpenAid. Användarvänligheten och sökbarheten i OpenAid ska öka, datavisualiseringens många möjligheter ska tillvaratas och de resultat som biståndsinsatser har lett till ska publiceras. Även Folke Bernadotteakademin har fått i uppdrag att återrapportera sitt arbete för att öka transparensen inom biståndet. Regeringen ser även över förordningen (2010:1080) med instruktion för Sida i syfte att bl.a. tydliggöra myndighetens uppgifter i frågor som rör resultat, inklusive mer långsiktighet, effektivitet och transparens.

Vidare avser regeringen fortsätta utveckla och förtydliga styrningen och uppföljningen av det svenska biståndet, bl.a. genom att se över riktlinjerna för utformande av strategier inom svenskt utvecklingssamarbete. Regeringen har även inlett ett arbete med att förenkla, förbättra och förtydliga regeringens resultatredovisning till riksdagen.

Regeringen håller med frågeställaren om att det är angeläget att ha kunskap om de långsiktiga effekterna av biståndet, inte minst för att stärka informationsunderlaget som ligger till grund för  utformningen av biståndet framöver. Regeringen bedömer att det behövs förändringar för tydligare redovisning av det svenska utvecklingsbiståndets långsiktiga resultat och effekter. Regeringen ser nu över biståndsrapporteringen i alla led, inklusive hur information om långsiktiga effekter av biståndet kan komma in i den redovisningen.

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har i sitt uppdrag (kommittédirektiv 2016:71) ett tydligt mandat att kontinuerligt utvärdera och analysera Sveriges internationella bistånd, inklusive dess långsiktiga effekter, som kan ligga till grund för utveckling av biståndet. Regeringen avser att öka den systematiska användningen av EBA:s studier och rapporter för lärande, beslutsfattande och redovisning. Regeringen ökade anslaget till EBA förra året och föreslår en ökning i budgetpropositionen för 2025 då regeringen ser behov av att fortsatt utveckla biståndet genom utvärdering och analys för att säkerställa en effektiv användning av medlen.

 

Stockholm den 9 oktober 2024

 

Benjamin Dousa

 

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.