Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

restelektrifiering

Skriftlig fråga 1999/2000:825 av Berglund, Rune (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-04-13
Besvarad
2000-04-19
Anmäld
2000-04-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 april

Fråga 1999/2000:825

 av Rune Berglund (s) till näringsminister Björn Rosengren om restelektrifiering

Den pågående s.k. restelektrifieringen i landet går sakta. Det är i huvudsak åretruntboende på fastigheter i den svenska fjällvärlden som ännu saknar elektricitet via det nationella kraftnätet. Det saknas inte möjligheter till elström men den kan bara levereras genom fastigheternas egna dieselaggregat. Det är dyrt, besvärligt och inte särskilt miljövänligt. Det är av stort värde att elektrifieringen kan bli klar så snart som möjligt. Nuvarande system där delar av Svenska Kraftnäts årliga vinst får användas och de poängsystem som används för att bevilja anslag till elektrifiering är byråkratiskt och långsamt. Det beräknas att kostnaden för att slutföra elektrifieringen är omkring 60 miljoner kronor. Det borde gå att vända på tillvägagångssättet genom att staten lånar ut pengarna till Svenska Kraftnät med återbetalningsskyldighet under ett antal år. Därmed skulle det vara möjligt att slutföra restelektrifieringen inom ett par år.

Min fråga till näringsministern är:

Vilka åtgärder kommer näringsministern att vidta för att skynda på restelektrifieringen?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:825 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 19 april

Svar på fråga 1999/2000:825 om restelektrifiering

Näringsminister Björn Rosengren

Rune Berglund har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att skynda på restelektrifieringen.

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 1999 beslutade riksdagen om ett nytt stödsystem för landsbygdens elförsörjning. Bidragsprogrammet omfattar i ett första steg 10 miljoner kronor per år under en femårsperiod. I samband med beslutet betonade näringsutskottet (1998/99:NU3) vikten av att bestämmelserna för stödprogrammet ges en distinkt utformning så att den utgiftsnivå som regeringen har förutsatt kan hållas.

Enligt NUTEK:s kartläggning från 1996 uppgår den totala kostnaden för att ansluta samtliga permanent bebodda oelektrifierade fastigheter till det ordinarie elnätet till ca 200 miljoner kronor. Hittills har ansökningar på ca 60 miljoner kronor kommit in till Svenska kraftnät. En prioritering som innebär att tillgängliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt är alltså nödvändig. I de fall då anslutningskostnaderna är mycket höga bör därför också alternativa former för elektrifiering övervägas.

Villkoren för stödet regleras i förordningen (1999:189) om stöd till viss elektrifiering som trädde i kraft den 1 maj 1999. Utifrån dessa föreskrifter har Svenska kraftnät tagit fram förslag till arbetsfördelning mellan verket och länsstyrelserna samt utvecklat ett system för att underlätta prioriteringen mellan inkomna ansökningar. Svenska kraftnät betonar dock att detta s.k. poängsystem endast är ett arbetsverktyg och att en individuell prövning alltid görs.

Utgångspunkten för såväl regeringens föreskrifter som för Svenska kraftnäts prioriteringar är att så många personer som möjligt ska kunna dra nytta av de resurser som avsatts för stödet. Att resurserna är begränsade innebär självklart att vissa människor blir besvikna och jag har full förståelse för detta. Jag är dock inte beredd att i dag föreslå riksdagen en ändring av ramarna för stödet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.