Respekt för nationell kompetens inom lönesättning
Skriftlig fråga 2020/21:1557 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-29
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Med grund från den sociala pelaren ser vi det ena förslaget efter det andra som riskerar att urholka kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsländer. EU har antagit ett långtgående direktiv om arbetsvillkor samt bindande regler om balans mellan arbetsliv och privatliv. Vidare har man upprättat en gemensam arbetsmyndighet och försökt driva igenom kvotering i bolagsstyrelser. Nu är minimilöner aktuellt, vilket vi i arbetsmarknadsutskottet varit överens om skulle vara förödande och ett direkt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.
För Sverige är det av största vikt att vi håller fast vid den väl fungerande svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om villkor. Om vi frångår dessa vet vi aldrig var det slutar.
Om medlemsländerna en gång har accepterat att kompetensfördelningen överträds blir det lättare för kommissionen att föreslå nya åtgärder på området.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Hur säkerställer ministern att den nationella kompetensen respekteras för svensk lönesättning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1557 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:1557 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Respekt för nationell kompetens inom lönesättning
Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig hur jag säkerställer att den nationella kompetensen respekteras för svensk lönesättning.
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, för nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetsmarknadens parters autonomi, samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Pelaren för sociala rättigheter ändrar inte kompetensfördelningen enligt EU:s fördrag, utan ger inom givna ramar vägledning om vilka frågor på det sociala området som EU och medlemsstaterna bör bidra med utifrån sina befogenheter.
Regeringens bedömning är att EU inte kan lagstifta om lönenivåer, inklusive miniminivåer. Det direktivförslag om tillräckliga minimilöner som nu ligger på bordet tar mer direkt sikte på lönefrågor än tidigare lagstiftning på EU-nivå. Sverige har varit pådrivande för att få till ett yttrande från rådets rättstjänst om förslagets förenlighet med rättslig grund.
Sveriges riksdag markerade nyligen tillsammans med två andra parlament att direktivförslaget inte uppfyller subsidiaritetsprincipen. Vad gäller subsidiaritetsfrågan är det beklagligt men tyvärr ett faktum att inte tillräckligt många parlament gav uttryck för att lönebildning är en fråga som bäst sköts på nationell nivå. Det innebär att det inte blev något s.k. gult kort för förslaget eftersom det hade krävt att fler parlament lämnat ett motiverat yttrande.
När det gäller lönebildning så sköts den bäst nära dem det angår, i Sverige av arbetsmarknadens parter. Regeringen kommer fortsatt att agera med full kraft för att förslag från EU inte ska äventyra den svenska kollektivavtals-modellen och parternas ansvar för lönebildningen. Den svenska modellen ska värnas.
Stockholm den 10 februari 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.