resor till koranskolor
Skriftlig fråga 2002/03:827 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-17
- Anmäld
- 2003-04-24
- Besvarad
- 2003-04-24
- Svar anmält
- 2003-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 april
Fråga 2002/03:827
av Sten Tolgfors (m) till socialminister Lars Engqvist om resor till koranskolorEnligt ambassaden i Addis Abeba, Etiopien, kom det under första delen av förra året ett barn i veckan, till dem eller konsulatet i Djibouti, som sökte ekonomiskt bistånd eller hjälp för att komma hem till Sverige. Man har dock svårt att hjälpa, eftersom till exempel hemresa uppges kräva målsmans tillstånd.
Regeringen måste se över lagstiftningen som gäller vid barns resor till forna hemländer. Det finns risk att det uppstår en blind fläck i lagstiftningen: Skolplikten upphör när barnet är utomlands, samtidigt som det i praktiken varit oklart vad socialtjänsten bör medverka till och vilket uppföljningsansvar socialtjänsten har. Därtill har svenska beskickningar haft svårt att hjälpa barn att komma hem, eftersom det kräver föräldrarnas medgivande och dessa inte alltid går att lokalisera. Resultatet blir en stor utsatthet för barnen.
Det är i sig anmärkningsvärt att svensk socialtjänst brustit i uppföljning av situationen för de barn man medverkat till att sända utomlands. Det finns ingen svensk ambassad i Somalia. Ambassaden i Nairobi svarar också för Somalia. Hur lätt är det för ett barn att få hjälp av en ambassad i annat land? Hur lätt är det för socialtjänsten att klara uppföljning?
Vad avser socialministern att göra för att se över och stärka lagen vad avser reglerna för barns resor till forna hemländer i detta avseende?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:827 besvarad av Morgan Johansson
den 24 april
Svar på frågorna 2002/03:827 om resor till koranskolor och 828 om barn i utländska koranskolor
Statsrådet Morgan Johansson
Sten Tolgfors har frågat socialministern dels vad han avser att göra för att se över och stärka lagen vad avser reglerna för barns resor till forna hemländer, dels vad han avser att göra för att inventera kunskapen om hur vanligt det är att svenska barn sänds utomlands till bland annat koranskolor och omständigheterna barnen hamnar i. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan. Jag besvarar båda frågorna i ett svar.
Inledningsvis vill jag hänvisa till det svar jag gav Sten Tolgfors den 19 februari i år då han ställde en fråga om hur barn kunde skyddas från att sändas ut i vanmäktiga situationer när de med stöd av svenska myndigheter reser utomlands. Där beskriver jag de grundregler som finns i föräldrabalken om föräldrars ansvar för sina barn och om samhällets ansvar i socialtjänstlagen och i LVU för att skydda barn från att fara illa. Jag svarade också att jag utgick från att ökade kunskaper inom socialtjänsten om vad som kan hända barn som sänds utomlands bör leda till att beslut fattas utifrån vad som är bäst för varje enskilt barn. Min uppfattning har inte ändrats sedan dess.
Varken socialtjänstlagen eller LVU gäller utanför Sverige. Därför är det viktigt att den utredning som socialtjänsten genomför innan den fattar beslut om en insats för ett barn är tillräckligt omfattande så att beslutet grundas på väl genomtänkta bedömningar. Socialtjänsten har inte befogenhet att fatta beslut om att placera barn utomlands eftersom det inte är möjligt att vare sig kontrollera placeringsalternativet eller att följa upp placeringen på det sätt som föreskrivs i socialtjänstlagen och LVU. Däremot är det möjligt att bevilja ekonomiskt bistånd för en resa till ett annat land om det bedöms som en lösning som bidrar till en positiv utveckling och främjar ett barns bästa.
Det är allvarligt när barn skickas till sina hemländer och överges där. Huvudproblemet är dock inte en fråga om brister i lagstiftningen, utan snarare en fråga om hur de lagregler som finns tillämpas. Jag kommer dock att följa utvecklingen inom området.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

