Resolution 1888 och 1889
Skriftlig fråga 2009/10:90 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-10-14
- Inlämnad
- 2009-10-14
- Besvarad
- 2009-10-21
- Svar anmält
- 2009-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 oktober
Fråga
2009/10:90 Resolution 1888 och 1889
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Sveriges riksdag ser ett stort värde i resolutionerna 1325 och 1820. Mitt krav på en förnyad handlingsplan har tillmötesgåtts. Nu finns beslut om regeringens handlingsplan för perioden 2009–2012 för att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Detta ger Sverige en möjlighet att tillsammans med övriga stater som antagit handlingsplanen påverka fler regeringar men också EU i samma riktning.
Det är glädjande att FN gått vidare och antagit ytterligare resolutioner. FN:s säkerhetsråd förstärker därmed sina åtaganden som rör kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 1888 från den 30 september fokuserar på behovet att stoppa sexuellt våld mot kvinnor under och efter en konflikt. Det finns därmed en avsikt att tillsätta ett särskilt sändebud med uppdrag att leda och stärka FN:s samlade arbete med att stoppa sexuellt våld mot kvinnor, bildandet av ett expertteam som kan bistå medlemsstaterna och FN:s missioner i det förebyggande arbetet med att motverka sexuellt våld i väpnade konflikter samt att utse rådgivare för kvinnors säkerhet i fredsbevarande insatser. Därefter har även resolution 1889 antagits med syftet att ytterligare stärka kvinnors deltagande i alla faser av fredsprocesser. FN får i uppdrag att tillsätta en styrgrupp med ansvar att samordna satsningar inför resolution 1325:s 10-årsjubileum den 31 oktober 2010, något som är mycket positivt. Hur ser regeringen på relationerna mellan resolutionerna och handlingsplanen och vad är man beredd att ytterligare bidra med på detta viktiga område?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta mot bakgrund av resolutionerna 1888 och 1889?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:90 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2009/10:90 Resolution 1888 och 1889
Statsrådet Gunilla Carlsson
Carina Hägg har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av FN:s säkerhetsresolutioner 1888 och 1889 och hur regeringen ser på relationen mellan resolutionerna och den nationella handlingsplanen.
Regeringen välkomnar att FN:s säkerhetsråd den 30 september respektive den 5 oktober i år enhälligt antagit resolutionerna 1888 respektive 1889. Resolution 1888 innebär att frågan om sexuella övergrepp i konflikt – och postkonflikt flyttas upp på högsta politiska och säkerhetspolitiska nivå. Sverige var medförslagsställare (co-sponsor) till denna resolution. Sverige som ordförande i EU höll också EU:s anförande i säkerhetsrådet i samband med den tematiska debatten om 1325 kvinnor fred och säkerhet den 5 oktober. I talet välkomnades resolutionerna och vikten av bättre säkerhet för kvinnor och flickor och ökat deltagande av kvinnor i konfliktlösning och fredsbyggande.
Bekämpning av alla former av könsrelaterat våld med fokus på det sexuella våldet har högsta prioritet för regeringen såväl inom konfliktområdet som i utvecklingssamarbetet. Våld mot kvinnor och flickor utgör ett påtagligt och avgörande hinder för säkerhet, fredsbyggande och utveckling. Som Carina Hägg säkert är medveten om, har det sedan tidigare saknats ett samlat grepp kring jämställdhetsfrågan i utvecklingssamarbetet. Till skillnad från förra regeringen, tar alliansregeringen nu ett samlat grepp kring jämställdhetsfrågorna i utvecklingssamarbetet genom den policy om främjandet av jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i biståndet, som blir klar våren 2010.
Resolution 1325, 1820, 1888 och 1889 utgör fundamentala byggstenar till skydd för kvinnor och flickor, och för att långsiktigt stärka kvinnors roll som förändringsaktörer i samhällsutvecklingen inklusive när det gäller det globala arbetet för hållbar fred och stabilitet. Genomförandet av reformer som stärker kvinnors ställning och främjar kvinnors rätt att till fullo åtnjuta de mänskliga rättigheterna är både ett mål i sig och ett sätt att nå målsättningarna för säkerhets‑, utvecklings-, försvars- och jämställdhetspolitiken.
Sverige kommer att vara fortsatt drivande i dessa viktiga frågor. Det har därför varit naturligt att använda vårt ordförandeskap i Europeiska unionen att bidra till att ytterligare stärka kvaliteten i EU:s steg framåt på området. I början av juli anordnades under det svenska ordförandeskapets ledning ett seminarium i Bryssel med inriktning på utbildning av 1325 och 1820 inom ramen för ESDP-missionerna. I början av oktober anordnade ordförandeskapet i samarbete med rådssekretariatet och med stöd av EU-kommissionen ett seminarium om de nationella handlingsplanerna för 1325. I anslutning till European Development Days i Stockholm den 22–24 oktober kommer flera evenemang att ha fokus på de frågor som lyfts fram i de fyra resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige har en stor expertis inom området och avser fortsätta att bidra med expertis inom FN, EU, OSSE och Nato/PFF-samarbete.
Under mitt deltagande i ministerveckan i New York i september i samband med generalförsamlingens öppnande hade jag också tillfälle att ta upp dessa frågor i olika samtal och möten.
Den gamla handlingsplanen om implementeringen av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 sträckte sig fram till och med 2008 och regeringen antog därför i februari 2009 en ny plan för arbetet 2009–2012. Den nya planen omfattar åtgärder och aktiviteter rörande de centrala frågorna och de nya element som tas upp i resolutionerna 1820, 1888 och 1889, nämligen behovet av att få stopp på sexuellt våld mot kvinnor och flickor och straffrihet för våldsverkarna samt att stärka kvinnors deltagande och inflytande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.