Reseavdrag
Skriftlig fråga 2021/22:127 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-12
- Överlämnad
- 2021-10-12
- Anmäld
- 2021-10-13
- Svarsdatum
- 2021-10-20
- Sista svarsdatum
- 2021-10-20
- Besvarad
- 2021-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
De kraftigt skenande kostnaderna för drivmedel är skadligt för såväl hushållen som för näringslivet. I en rapport från riksdagens utredningstjänst kan man se var i Sverige som störst andel av befolkningen använder reseavdraget – och var det används minst.
I Stockholm är det exempelvis enbart 6 procent av individerna som använder reseavdraget, jämfört med Gävleborg där det är 11 procent av individerna som använder reseavdraget. Riksdagens utredningstjänst skriver följande i rapporten: ”Geografiskt är avdragen vanligast i Hallands och Uppsala län, och som ovanligast i Stockholms län.”
Reseavdraget är värdefullt för många som är beroende av att kunna ta sig till och från arbetet. När priset på drivmedlen stiger kraftigt så följer inte reseavdraget eller den skattefria statliga milersättningens storlek med.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder i närtid för att kompensera arbetspendlare för de kraftigt ökade drivmedelskostnaderna?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:127 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2021/22:127 av Lars Beckman (M)
Reseavdrag
Lars Beckman har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder i närtid för att kompensera arbetspendlare för de kraftigt ökade drivmedelskostnaderna.
Drivmedelspriserna har, som Lars Beckman noterar, stigit mycket den senaste tiden. Det finns många personer i Sverige som bor i områden där man är beroende av bilen och där slår höjda priser extra hårt. Förklaringarna till de höga drivmedelspriserna ligger främst i det allt högre oljepriset, men beror också på att några raffinaderier stängde ned verksamhet under pandemin och behöver tid för att återgå till normal produktionskapacitet.
Det är värt att notera att ingen del av prisuppgången under året beror på höjda drivmedelsskatter. Den senaste gången ett aktivt beslut fattades om att förändra drivmedelsskatterna var när den så kallade BNP-indexeringen pausades för 2021 och 2022, något som medför en lägre energiskatt.
De höga priserna visar vikten av att vi bryter oljeberoendet. Vi behöver använda annat än fossila bränslen till våra bilar, exempelvis el eller förnybart hållbart bränsle.
Det är viktigt att utvecklingen mot mer bränslesnåla fordon och nollutsläppsfordon fortsätter. Regeringen är också övertygad om att klimatomställningens kostnader måste bäras rättvist. Av bl.a. denna anledning har regeringen sänkt skatten för invånare i drygt 70 glesbygdskommuner. Det finns även en särskild nedsättning av fordonsskatten för bilar som ägs av personer i glesbygd och investeringsstöd för drivmedelsstationer i glesbygd att söka.
Reseavdraget är ett av de vanligaste avdragen i privatpersoners inkomstdeklarationer. Även om det är mindre vanligt att förvärvsarbetande i de tre storstadslänen gör reseavdrag jämfört med i flera andra län utgör dessa reseavdrag nästan hälften av det totala avdragsbeloppet. Systemet för reseavdrag är i dag krångligt och reseavdraget är ett av de avdrag som ger upphov till flest fel. Sammantaget bedömer Skatteverket att skattefelet för reseavdraget uppgår till ca 2 miljarder kronor per år eller en tredjedel av reseavdragets skattemässiga värde. Ett av de vanligaste felen är att den skattskyldige inte uppfyllt det tidsvinstkrav på två timmar som krävs för att kunna få avdrag för resor med bil.
Regeringen beslutade i december 2017 att tillsätta en kommitté som skulle se över det nuvarande systemet för reseavdrag. Reseavdragskommitténs betänkande har remitterats och vi har därefter gett Trafikanalys i uppdrag att göra en fördjupad analys av konsekvenserna av kommitténs förslag.
Stockholm den 20 oktober 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.