representant i Burundi
Skriftlig fråga 2001/02:785 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-21
- Besvarad
- 2002-02-27
- Anmäld
- 2002-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2001/02:785
av Carina Hägg (s) till statsrådet Jan O Karlsson om representant i BurundiDet är viktigt att Sverige återigen utser en representant i Burundi. Under den period en utsänd var stationerad i Burundi var det en värdefull tillgång som ökade kontakterna mellan våra länder. Det var samtidigt en viktig politisk markering. Det är viktigt att nära kunna följa att ett fullgott bistånd kommer det burundiska folket till del. Omkostnaderna för en utsänd är förhållandevis liten. En kontorslokal och en lokal tjänsteman fanns kvar efter att tjänsten som utsänd inte återbesattes. Då Sidas agerande uppdagades, framhöll den ansvarige att tjänsten kunde återbesättas inom en snar framtid. Den snara framtiden är passerad men det är inte för sent. En utsänd på ambassaden i Nairobi kan, och det har även visat sig tidigare, naturligtvis inte utgöra en jämförbar resurs med en utsänd stationerad i Burundi. Jag utgår nu från att det tidigare förhastade och dåligt förankrade beslutet att ej återbesätta tjänsten som utsänd i Burundi snarast rättas till. Bujumbura bör åter sättas på vår politiska karta.
Med anledning av detta vill jag fråga om biståndsminister Jan O Karlsson har för avsikt att agera för att Sverige åter ska ha en utsänd i Burundi.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:785 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson
Svar på fråga 2001/02:785 om representant i Burundi
Statsrådet Jan O Karlsson
Carina Hägg har frågat mig om regeringen avser agera för att Sverige åter ska ha en utsänd i Burundi.
Sverige har sedan flera år tillbaka ett starkt engagemang i Burundi. Vårt bistånd har varit inriktat på att lindra den humanitära nöd som följt i spåren av den svåra konflikten. Vi har också bidragit till de försök att främja dialog och demokratisering som ändå görs på många håll. Sverige har dessutom varit en av de största bidragsgivarna till fredsförhandlingarna i Arusha. Dessa resulterade år 2000 i ett avtal om fred och politisk förnyelse för Burundi. I november förra året tillträde en övergångsregering. Det är nu Sveriges och övriga omvärldens förhoppning att avtalet ska följas av ett eldupphör och att förutsättningarna för återuppbyggnad av, och ett mer långsiktigt bistånd till Burundi ska infinna sig.
Sida ansvarar för genomförandet av biståndet och för att representationen i fält motsvarar behoven. Biståndet till Burundi följs av ambassaden i Nairobi, som tidigare också haft en utsänd med Sida som huvudman stationerad i Bujumbura. Bl.a. för att möjliggöra ett fullgott bistånd till Burundi, även utan permanent bemanning på plats, förstärktes förra året ambassaden i Nairobi med en tjänst. Uppföljningen av biståndet är mycket god och sker genom regelbundna besök från såväl ambassaden i Nairobi, som från lokalkontoret i Kigali, i Rwanda, samt från Sida i Stockholm. Lokalkontoret finns samtidigt kvar och fungerar som bas vid besöken.
Regeringen följer noga utvecklingen i Burundi och Sverige har beredskap att utöka och utveckla biståndet när konkreta och hållbara genombrott gjorts i fredsprocessen. De övergripande målen är att konsolidera freden och främja mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling. Prioriterade områden är inledningsvis demobilisering av väpnade grupper och stöd för återvändande av flyktingar. En stor del av detta bistånd kommer att förmedlas genom multilaterala kanaler vilket inte heller kräver samma närvaro. Om utvecklingen fortsätter i den positiva riktning som nu kan skönjas kan det dock åter bli aktuellt att ha utsänd personal på plats i Burundi.
Det kan tilläggas att en översyn av regionstrategin för storasjöregionen, inklusive landstrategin för bl.a. Burundi, förutses inledas under året.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.