renbete på åkermark under vintern
Skriftlig fråga 1998/99:256 av Sandström, Åke (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-19
- Anmäld
- 1999-01-26
- Besvarad
- 1999-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 januari
Rubricerade fråga har varit föremål för debatt och irritation under lång tid. Det handlar om två grupper företagare som har areella behov för sin näringsutövning.
Vi kan rimligen inte ha den ordningen att den ena gruppen - renskötseln - fortsättningsvis skall spoliera växtodlingsförutsättningar på jordbrukarnas marker genom att låta renhjordar beta vintertid på stora vallarealer. Vid ringa snödjup och blöta markförhållanden uppstår mycket stora skador.
I september 1998 genomförde Jordbruksverket en utredning kring dessa frågor.
Ingenting har såvitt jag känner till hänt sedan utredningen slutfördes. Detta ärende får inte förhalas och därmed förlänga dessa problem. Regler måste skyndsamt utarbetas så att förutsättningar skapas för att eliminera dessa skador som åsamkas de berörda jordbrukarna.
Vad kommer jordbruksministern att vidta för åtgärder för att lösa dessa problem?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:256 besvarad av
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 27 januari
Åke Sandström har frågat mig om vad jag kommer att vidta för åtgärder för att lösa problemen med att renhjordar betar vintertid på stora vallarealer.
I rennäringslagen (1971:437) regleras var renskötsel får bedrivas. I huvudsak gäller att renskötsel får bedrivas hela året ovanför odlingsgränsen, på renbetesfjällen och inom vissa andra gränsbestämda områden. Utanför dessa områden får renskötsel bedrivas under tiden den 1 oktober - den 30 april i de områden där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året.
Rätten att bedriva renskötsel omfattar all mark inom de berörda områdena. Detta innebär att renbete får bedrivas både på statlig och privat mark liksom på åker och äng. Det finns emellertid även bestämmelser i rennäringslagen om skyldighet för sameby att betala skadestånd för skada som renarna orsakar. När det gäller renbete på åkermark vintertid föreligger ett strikt skadeståndsansvar för inträffad skada enbart på sådan mark där renskötsel inte alls får bedrivas. Om renbete får bedrivas på området vintertid gäller att samebyn är skyldig att betala skadestånd först om det visas att skadan uppkommit på grund av uppsåt eller vållande.
Det finns således redan bestämmelser om var renbetning får ske och om skadeståndsskyldighet. Regeringen uppdrog emellertid i april 1997 till Statens jordbruksverk att tillsätta en arbetsgrupp för samråd om förutsättningarna för att vidta olika åtgärder i syfte att minska konflikterna mellan rennäringen och jordbruket när det gäller renbetning på åkermark. I gruppen ingår företrädare för Sametinget, berörda länsstyrelser samt jordbrukets och rennäringens organisationer. Åtgärder som kan komma i fråga är informationsinsatser, ändrad lagstiftning och rekommendationer om hänsynstagande och vägledning vid skadereglering m.m. för att minska konflikterna mellan rennäringen och jordbruket när det gäller renbetning på åkermark. Någon särskild tidsbegränsning för uppdraget eller krav på rapportering uppställdes inte i regeringsbeslutet. Tanken är i stället att Jordbruksverket skall lämna förslag till olika åtgärder efter hand som samrådet med parterna ger anledning till det.
Enligt vad jag erfarit har Jordbruksverket haft flera möten med de berörda parterna. Verket har för avsikt att under våren 1999 lämna en rapport med förslag till åtgärder. Regeringens ställningstagande till, och i så fall vilka, åtgärder som behöver vidtas kan ske först när Jordbruksverkets rapport är klar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.