Remissvar från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Skriftlig fråga 2021/22:1391 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-30
- Överlämnad
- 2022-03-30
- Anmäld
- 2022-03-31
- Svarsdatum
- 2022-04-06
- Sista svarsdatum
- 2022-04-06
- Besvarad
- 2022-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Regeringen aviserade sent i höstas att ett garantitillägg ska införas. Bakgrunden till garantitilläggets tillkomst är väl känd: Det kom till för att köpa Vänsterpartiets stöd inför en då kommande statsministeromröstning.
Nyligen avslutades remisstiden för regeringens förslag om ett garantitillägg i bostadstillägget. Utöver att flera remissinstanser pekar på att tiden för att svara på remissen varit kort så har flera remissinstanser invändningar i sak.
En av remissinstanserna som svarat är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). I sitt remissvar skriver IFAU bland annat:
”Garantitillägget höjer levnadsnivån bland dem som omfattas av grundskyddet och innebär att kopplingen mellan livsinkomsten och pensionen försvagas. De förmåner grundskyddet erbjuder får tas ut vid den s.k. riktåldern, i dag 65 år. Om nivån på grundskyddet höjs blir riktåldern en allt viktigare signal för låginkomsttagare om utträde ur arbetslivet vid just den åldern.”
Förslaget om garantitillägget försvagar alltså kopplingen mellan livsinkomst och pension. Eller annorlunda uttryckt: Det lönar sig i vissa fall sämre att ha arbetat än att inte ha arbetat.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka kopplingen mellan livsinkomst och pension, om garantitillägget införs?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1391 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på frågor 2021/22:1387, 1388, 1389, 1390 och 1391 av Maria Malmer Stenergard (M)
Remissvar garantitillägget
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att det är möjligt att bedöma och göra konsekvensanalyser av förslaget om ett garantitillägg i bostadstillägget samt att regeringsformens beredningskrav uppfylls. Vidare frågar Maria Malmer Stenergard vilka åtgärder jag avser att vidta för att tolkning och tillämpning blir rättssäker, att respektavståndet i pension mellan dem som har arbetat och dem som inte har arbetat ökar och för att kopplingen mellan livsinkomst och pension stärks om garantitillägget införs.
Att ha ett väl utvecklat grundskydd är en förutsättning för att skydda ekonomiskt svaga äldre. Det kan konstateras att grundskyddet för pensionärer över lag utgör ett avsteg från vissa bärande principer i pensionssystemet, bl.a. livsinkomstprincipen. Höjningar av ersättningsnivåerna i grundskyddet kräver alltid överväganden av vilka konsekvenser höjningarna medför och hur förenliga sådana konsekvenser är med pensionssystemet. Denna målkonflikt mellan skydd mot utsatthet och drivkrafter till arbete är i praktiken svår att undvika och den förekommer även inom andra delar av socialförsäkringssystemet. Konsekvensanalysen bedöms visa effekterna av förslagen och att förslagen fyller sitt syfte.
Under de senaste åren har ett antal förändringar skett på pensionsområdet som medfört att inkomsten har höjts för pensionärer, men det finns behov av ytterligare ekonomiska förbättringar för de pensionärer som har låg allmän pension. Reformen bedöms få till följd att andelen äldre med låg ekonomisk standard minskar med tre procentenheter. Jämställdheten inom gruppen pensionärer kommer att öka då 74 procent av mottagarna av garantitillägget bedöms vara kvinnor. Det är mycket angeläget att snabbt stärka ekonomin för de pensionärer som har låga inkomster från det allmänna pensionssystemet, något som på sistone blivit än mer uppenbart mot bakgrund av ökade priser på el, drivmedel och livsmedel.
Det är regeringens linje att arbete ska löna sig och att den inkomstgrundande pensionen ska återspegla det. Under 2021 infördes ett inkomstpensionstillägg som förstärkte den inkomstgrundande pensionen och ökade respektavståndet mellan dem som arbetat ett helt arbetsliv och de som arbetat mindre eller inte alls. Regeringen har också länge haft inställningen att inbetalningarna till pensionssystemet behöver öka för att långsiktigt höja pensionerna. Det är en insats som ytterligare skulle stärka kopplingen mellan arbete och pension.
När det gäller frågan om beredningskravet i regeringsformen uppfylls konstateras följande. Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också inhämtas i den omfattning som behövs från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Formerna för hur beredningskravet ska uppfyllas är inte närmare reglerat än så. Att beredningskravet bedöms vara uppfyllt är en förutsättning för att regeringen ska kunna fatta beslut om en proposition.
Garantitillägget är utformat på ett sådant sätt att det i så stor utsträckning som möjligt ska gå i linje med myndighetens handläggning av övriga förmåner. De föreslagna reglerna är tillräckligt tydligt formulerade för att undvika risken för tillämpningssvårigheter. Socialdepartementet för en tät och kontinuerlig dialog med Pensionsmyndigheten. Regeringen avser att återkomma i gängse ordning i frågan om resurstilldelning till Pensionsmyndigheten för att kunna genomföra reformen och administrera tillägget. Jag bedömer att Pensionsmyndigheten kommer att ha de förutsättningar som behövs för en rättssäker tillämpning och tolkning av regelverket.
Stockholm den 6 april 2022
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.