Remissförfarandet av utredningen om anonyma vittnen (SOU 2023:67)
Skriftlig fråga 2023/24:204 av Rasmus Ling (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-01
- Överlämnad
- 2023-11-02
- Anmäld
- 2023-11-07
- Svarsdatum
- 2023-11-08
- Besvarad
- 2023-11-08
- Sista svarsdatum
- 2023-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Förslaget om att införa möjligheten att vittna anonymt i domstol är en mycket stor förändring av svensk rätt. Att vittnen kan höras, men också utfrågas, har varit en grundläggande princip, som det nu finns förslag om att förändra. Betänkandet från utredningen kom den 30 oktober.
Kort därefter fastställde regeringen remissförfarandet. Svarstiden sattes till den 9 januari, vilket i praktiken innebär mindre än två månaders remisstid eftersom den infaller över jul- och nyårshelgerna då många är lediga. Varför får en så här viktig fråga kortare svarstid än normalt, när både frågans komplexa karaktär och den stora förändringen snarare talar för det motsatta?
Det är också lätt att konstatera att antalet remissinstanser är tämligen begränsat, 32 stycken. Även om möjligheten finns för alla att ge spontana svar så säger erfarenheten att det är mindre förekommande än av de som anmodas.
Vidare kan konstateras inte en enda av Sveriges 290 kommuner eller 21 regioner, inte heller SKR, anmodats att svara på remissen. Inte en enda av Sveriges länsstyrelser har anmodats att svara, och endast två av Sveriges universitet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Varför valde ministern och regeringen att göra ett så begränsat remissförfarande av ett så viktigt betänkande?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:204 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:204 av Rasmus Ling (MP)
Remissförfarandet av utredningen om Anonyma vittnen (SOU 2023:67)
Rasmus Ling har frågat mig varför jag och regeringen valde att göra ett så begränsat remissförfarande av ett så viktigt betänkande.
Förra veckan tog jag emot delbetänkandet Anonyma vittnen. I betänkandet föreslår utredningen en ny lag om anonyma vittnen i brottmål. Betänkandet remitterades den 31 oktober 2023 och remisstiden går ut den 9 januari 2024.
Det övergripande syftet med remissförfarandet är att utredningens lagförslag ska bli allsidigt belysta och att konsekvenserna av förslagen kan bedömas. Som remissinstanser i detta fall finns de myndigheter som kan tänkas beröras av utredningens förslag. För att säkerställa att frågan blir allsidigt belyst har även Sveriges advokatsamfund och flera intresseorganisationer som har i uppgift att bevaka olika rättssäkerhetsintressen tagits med. Jag konstaterar att huvudparten av de myndigheter och organisationer som fick tillfälle att yttra sig vid remitteringen 2021 av betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring, där frågan om ett system med anonyma vittnen också behandlades, nu är medtagna som remissinstanser.
Vi befinner oss i ett utomordentligt allvarligt läge när det gäller den grova organiserade brottsligheten. Vi ser en brutal kriminalitet som i förlängningen hotar vårt fria och öppna samhälle. Oskyldiga som mister livet och barn som både brottslingar och brottsoffer. Samtidigt har tystnadskulturen runt gängen vuxit sig allt starkare. I dag är det många som av rädsla för hot och våld från gängen inte vågar vittna eller överhuvudtaget prata med rättsväsendet. System med anonyma vittnen finns redan i flera länder, exempelvis Danmark, Finland och Norge. En viktig åtgärd för att vända brottsutvecklingen och bryta tystnadskulturen är att införa ett system med anonyma vittnen även i Sverige. Det är därför mycket angeläget med ett så snabbt ikraftträdande som möjligt.
Utredningens förslag innefattar flera viktiga rättssäkerhetsaspekter men är avgränsat till en konkret sakfråga. Min bedömning är att remisstiden är tillräcklig för att remissinstanserna på ett fullgott sätt ska kunna ta ställning till utredningens förslag.
Stockholm den 8 november 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.