Religiösa samfunds medverkan i skolan

Skriftlig fråga 2009/10:552 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-02-19
Inlämnad
2010-02-19
Besvarad
2010-02-24
Svar anmält
2010-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 februari

Fråga

2009/10:552 Religiösa samfunds medverkan i skolan

av Ameer Sachet (s)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Religiöst övertygade, ”troende” eller ”frälsta”, bekänner sig till en viss tolkning av hela existensen. De skiljer sig därmed från anhängare till ett politiskt parti eller politiska idéer som i de flesta fall har en icke-fundamentalistisk syn på sin politiska övertygelse. Politiska extremister kan dock i en rad avseenden ha samma hållning som religiösa fundamentalister. Världen är uppdelad i goda ”troende” och onda ”icke-troende”, de senare vill man via mission och indoktrinering ”frälsa”.

Skolan har visat en alltför stor öppenhet för att släppa in olika religiösa samfund i undervisningen. Genom besök i skolan och av skolan anordnade studiebesök påverkas underåriga att omfatta föreställningar som inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolans kritiska fostran överges av rädsla för att anklagas för religionsfientlighet. Många samfund, inte minst Svenska kyrkan, är givetvis välmenande och harmlösa i sina presentationer av samfundets tro. Möjligheten att medverka i skolan utnyttjas dock av de mer tvivelaktiga samfunden vars syften är mission och religiös indoktrinering. Skolverket måste utforma stränga regler och Skolinspektionen en granskning av religiösa samfunds kontakter med skolan och våra barn under skoltid. Precis som med Nationalsocialistisk front och Kommunistiska partiet, före detta KPML(r), bör vissa samfund hindras från medverkan i skolan. Rektor behöver i detta stöd av tydliga riktlinjer från Skolverket.

Vilka initiativ avser utbildningsministern att ta för en granskning av religiösa samfunds kontakter med skolan och ett tydligare regelverk kring deras medverkan?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:552 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 24 februari

Svar på fråga

2009/10:552 Religiösa samfunds medverkan i skolan

Utbildningsminister Jan Björklund

Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för en granskning av religiösa samfunds kontakter med skolan och ett tydligare regelverk kring deras medverkan.

I läroplanerna för både det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Eleverna ska ges möjligheter att forma personliga ställningstaganden. I det ligger också att eleverna ska kunna lära sig om olika religiösa inriktningar.

Alla som verkar i skolan ska emellertid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen (1985:1100) och läroplanerna och klart ta avstånd från det som strider mot dem. I lagrådsremissen om ny skollag föreslås förtydliganden om de religiösa inslagen i skolan. Enligt förslagen ska utbildningen vid en skolenhet med offentlig huvudman vara icke-konfessionell. Undervisningen vid fristående skolor, förskolor och fritidshem ska också vara icke-konfessionell. Däremot ska utbildningen i övrigt vid fristående skolor, förskolor och fritidshem få ha en konfessionell inriktning, där deltagande i de konfessionella inslagen ska vara frivilligt. Regeringen avser också att inom kort lämna ett uppdrag till Statens skolverk att informera om förutsättningarna för opinionsbildande verksamhet i skolan. Det är däremot naturligtvis inte aktuellt att till exempel införa ett förbud mot studiebesök hos religiösa samfund.

Statens skolinspektion har i uppgift att löpande granska kvaliteten i skolväsendet samt bedriva tillsyn. Genom inrättandet av Skolinspektionen 2008 finns ett kraftfullt instrument för att se till att skolor och skolhuvudmän följer de lagar och regler som gäller för skolan.

Mot bakgrund av detta anser jag inte att några ytterligare åtgärder är nödvändiga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.