Religiösa minoriteters fri- och rättigheter i Azerbajdzjan

Skriftlig fråga 2007/08:1596 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-08-29
Anmäld
2008-09-02
Anmäld
2008-09-04
Besvarad
2008-09-12
Svar anmält
2008-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 augusti

Fråga

2007/08:1596 Religiösa minoriteters fri- och rättigheter i Azerbajdzjan

av Mikael Oscarsson (kd)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Azerbajdzjan är en av de forna Sovjetrepublikerna som sedan 1990-talet är en demokratisk republik med folkvald president och parlament. Den stora majoriteten av de cirka åtta miljoner invånarna är muslimer, men det finns en kristen minoritet bestående av rysk-ortodoxa, armenisk-ortodoxa samt en liten evangelisk minoritet. Som minoritet är kristna i behov av skydd genom stadgande fri- och rättigheter, men det är också känt att all förföljelse inte har sin utgångspunkt i statsmaktens repressalier och förtryck utan i närsamhällets. Ännu återstår mycket för att landet ska bli en fullt ut demokratisk rättsstat.

En händelse som illustrerar detta, och som nu via församlingens pastor Rasim Khalilov nått utanför landet, är hur den största evangeliska kyrkan fått sin mark, inklusive kyrkobyggnad, beslagtagen i huvudstaden Baku. Trots att församlingen har köpt marken lagligt, har alla lagliga papper på fastigheten, köpet har godkänts och registrerats av myndigheterna, har en domstol nu beslutat att en del av kyrkans mark, där även kyrkobyggnaden står, i stället ska tillhöra ett oljeraffinaderi. Domstolen hävdar att marken inte privatiserats på rätt sätt, och att en tredjedel av marken inte tillhör kyrkan. Det ser inte heller ut som om församlingen kommer att få någon ersättning för övertagandet.

Med förekomsten av korruption i landet ligger misstanken inte långt bort att någon kan ha använt domstolen för att på detta sätt komma åt såväl marken som kyrkan. Det är nu angeläget med påtryckningar från omvärlden för att värna rättstryggheten för den evangeliska minoriteten i Azerbajdzjan.

Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att påtala för Azerbajdzjan vikten av att värna landets minoriteter och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter såsom rättstrygghet, religionsfrihet och äganderätt?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1596 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 12 september

Svar på fråga

2007/08:1596 Religiösa minoriteters fri- och rättigheter i Azerbajdzjan

Utrikesminister Carl Bildt

Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att påtala för Azerbajdzjan vikten av att värna landets minoriteter och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter såsom rättstrygghet, religionsfrihet och äganderätt.

Läget för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter i Azerbajdzjan är djupt oroväckande. Tortyr förekommer, även med dödlig utgång. Polisbrutalitet och godtyckliga arresteringar är inte ovanliga. Antalet politiska fångar beräknas uppgå till ca 80 personer. Religiösa samfund kan förvägras registrering, missionerande verksamhet är förbjuden och religiösa ledare tillåts inte inneha politiska befattningar.

Av stor betydelse i detta sammanhang är Europarådets övervakning av och rådgivning till stöd för Azerbajdzjans uppfyllande av villkoren för medlemskap i Europarådet. Europarådets ministerkommitté har tillsatt en särskild övervakningsgrupp för Armenien och Azerbajdzjan för att regelbundet kunna följa den demokratiska utvecklingen i dessa båda länder. Sverige innehar för närvarande ordförandeskapet i Europarådet och innehade 2006–2007 ordförandeskapet i gruppen för Armenien och Azerbajdzjan.

Den handlingsplan för samarbetet mellan Azerbajdzjan och EU som undertecknades den 14 november 2006 innehåller också flera prioriteringar inom området mänskliga rättigheter. EU och Azerbajdzjan har enats om att verka för att fördjupa demokratin, stärka skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, bekämpa korruption och minska fattigdomen.

Som EU-medlem kommer Sverige fortsatt att stödja främjandet av respekten för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan även genom den europeiska grannskapspolitiken (ENP). ENP är med de incitament och villkor som handlingsplanerna för de enskilda länderna medför i dag vårt viktigaste instrument för att påverka länder som Azerbajdzjan i demokratisk riktning. Sverige driver på för att EU:s grannskapspolitik ska utvecklas, särskilt vad gäller relationen till EU:s östra grannar.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.