religionsutövandet i Ryssland
Skriftlig fråga 2001/02:1154 av Landgren, Per (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-08
- Anmäld
- 2002-05-14
- Besvarad
- 2002-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 maj
Fråga 2001/02:1154
av Per Landgren (kd) till utrikesminister Anna Lindh om religionsutövandet i RysslandDen ryska identiteten har skadats av det långa kommunistiska traumat under 1900-talet. Detta har fått till följd att rysk nationalism vuxit sig starkare efter perestrojkan. Den ortodoxa kyrkan har samtidigt fått en ökad betydelse för den ryska statens självbild. Men samtidigt har också intolerans ökat mot andra kristna konfessioner än den ortodoxa. Såväl den katolska kyrkan som olika frikyrkor har fått känna av att de definierats som "icke traditionella". Det råder officiellt religionsfrihet i Ryssland. Ändå har religiös intolerans lett till att bl.a. två katolska präster nyligen utvisats ur landet. Enligt massmedierna har en biskop av polsk härkomst utvisats ur landet och genomför nu mässor i sin församling i Irkutsk per telefon. Religionsfriheten hotas i Ryssland.
Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att värna religionsfriheten och det fria religionsutövandet i Ryssland?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1154 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2001/02:1154 om religionsutövandet i Ryssland
Utrikesminister Anna Lindh
Per Landgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna religionsfriheten i Ryssland mot bakgrund av den senaste utvecklingen för katolska kyrkan i Ryssland.
Ryssland har som deltagarstat i OSSE, genom slutakten i Helsingfors 1975 och en rad dokument därefter, förbundit sig att respektera religionsfriheten. Ryssland är också bundet av de åtaganden som följer av landets medlemskap i Europarådet.
En ny lag om religiösa sammanslutningar trädde i kraft i Ryssland 1997. Den nya lagen måste ses som ett betydande steg bakåt jämfört med den tidigare lagen från 1990, som kännetecknades av en liberal syn på religionsfriheten. Den nya lagen innebär bl.a. inskränkningar och praktiska hinder för icke-traditionella religioner att bedriva verksamhet i Ryssland. Detta har drabbat t.ex. Frälsningsarmén och Jehovas vittnen, i synnerhet genom svårigheter för dessa samfund att verka i Moskva. Tillsammans med övriga EU-länder följer Sverige noga utvecklingen i dessa enskilda fall. Beträffande Frälsningarmén finns förhoppningar om att problemen nu ska vara på väg att lösas efter ett principbeslut av den ryska författningsdomstolen för några månader sedan.
Trots den nya religionslagen får det generellt anses råda pluralism i Ryssland ifråga om olika trosriktningar. Den rysk-ortodoxa kyrkan har dock bibehållit sin dominerande ställning. I flera regioner har de regionala myndigheterna, som det förefaller på den rysk-ortodoxa kyrkans tillskyndan, i väsentliga avseenden försvårat för religioner och samfund utan traditionell förankring i Ryssland att verka.
Den konflikt mellan de katolska och rysk-ortodoxa kyrkorna, som intensifierats sedan den katolska kyrkans beslut tidigare i år att upphöja de fyra s.k. apostoliska administrationerna (i Moskva, Novosibirsk, Irkutsk och Saratov) till fullvärdiga biskopsdömen, bör delvis ses i ljuset av de båda kyrkornas sekellånga motsättningar. Samtidigt får den nog också ses som ett uttryck för svårigheterna för den rysk-ortodoxa kyrkan, som länge verkat i ett totalitärt system, att verkligen acceptera sin plats i ett pluralistiskt samhälle där det måste finnas utrymme för alla trosriktningar.
De aktuella händelserna med utvisningarna av två katolska präster som länge verkat i Ryssland är oroande. Sverige följer noga utvecklingen, bl.a. genom ambassaden i Moskva. Frågan har tagits upp inom OSSE, där EU har uppmanat Ryssland att klarlägga fallen i en anda av samarbete. Situationen för religionsfriheten i Ryssland är också något vi i hög grad följer inom ramen för de direkta relationerna mellan EU och Ryssland.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.