religionslagstiftningen i Jugoslavien

Skriftlig fråga 2001/02:159 av Enochson, Annelie (kd)

den 2 november

Fråga 2001/02:159

av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om religionslagstiftningen i Jugoslavien

Ett av de främsta målen för Sveriges och EU:s relationer till det nya Jugoslavien, som föddes när Milosevic avsattes förra hösten, är och måste vara att stötta och stärka den spirande demokratin. Ett stort problem i detta land, med över 20 olika nationaliteter bland medborgarna, är det utpräglat nationalistiska tänkandet som legat bakom det senaste årtiondets krig. Tyvärr finns nationalismen starkt företrädd i den nya regeringen. Det visar sig bl.a. i ett förslag till ny religionslag. Enligt förslaget ska sex kyrkor och religiösa grupper erkännas och kriterierna är primärt nationellt-etniska. Serbernas kyrka förutsätts vara den ortodoxa, som ges privilegier. Därutöver ska även den romersk-katolska kyrkan, islam, judendomen, en luthersk och en kalvinistisk kyrka erkännas. Alla förknippas med bestämda folkgrupper; den lutherska med slovakerna, den kalvinistiska med ungrarna etc. Dessa religionsgemenskaper ges även möjlighet att undervisa sin respektive tro i skolorna, vilket i praktiken leder till att barnen från lågstadieåldern delas upp i olika etniska eller nationella grupper. Detta har för övrigt redan dragits i gång i och med höstterminen 2001, trots att lagen ännu inte är antagen. Frikyrkorna och andra trosgemenskaper i Jugoslavien är multinationella. De kommer enligt det aktuella lagförslaget inte att få någon som helst samhällelig status. Fortfarande utsätts de för smutskastning i statliga medier och i flera kyrkor har fönster krossats, präster hotats och kyrkomedlemmar misshandlats.

Vad avser utrikesministern göra för att motverka införandet av en religionslagstiftning i Jugoslavien som konserverar och fördjupar den nationalistiska splittringen och diskriminerar frikyrkor?