religionsfrihetslagstiftningen
Skriftlig fråga 2001/02:843 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-05
- Anmäld
- 2002-03-12
- Besvarad
- 2002-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:843
av Tuve Skånberg (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om religionsfrihetslagstiftningenVid prövningen och tillsynen av konfessionella skolor ställer Skolverket över 100 frågor som dessa skolor är skyldiga att besvara. I frågesammanställningen Konfessionella friskolor och värdegrunden del 2 står om "en balans mellan rätten att stå på konfessionell grund och skyldigheten att klargöra att denna inte är den enda möjliga och sanna" (min kursivering). Enligt FN-konventioner ratificerade 1967 och 1971, art. 13 mom. 3, har Sverige förbundit sig att tillförsäkra föräldrar rätten att ge sina barn en undervisning i överenstämmelse med deras religiösa övertygelse. Detta är också sedan den 1 januari 1995 införlivat med svensk lag genom inkorporeringen av Europakonventionen och dess artikel 2.
Även en kristen friskola måste givetvis enligt läroplanen undervisa att dess konfessionella grund inte är den enda möjliga, och ge en allsidig och saklig religionsundervisning.
När Skolverkets frågesammanställning emellertid förbjuder dessa skolor att i undervisningen stå för att kristendomen är den enda sanna religionen är det ett brott mot ovan relaterad svensk lagstiftning.
Avser skolministern att påpeka detta förhållande för Skolverket så att frågesammanställningen omformuleras i enlighet med Europakonventionen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:843 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:843 om religionsfrihetslagstiftningen
Utbildningsminister Thomas Östros
Tuve Skånberg har frågat mig om jag avser att påpeka för Skolverket att verkets frågesammanställning Konfessionella friskolor och värdegrunden del 2 bör omformuleras i enlighet med Europakonventionen.
Statens skolverk har under hand uppgett att verket inte använder någon sådan sammanställning som nämns i frågan vid prövningen av ansökningar eller i tillsynen av fristående skolor. Redan av den anledningen finns det alltså inte skäl för mig att ta upp saken med Skolverket.
Sverige har ingått flera internationella överenskommelser som berör skolan och har bl.a. åtagit sig att respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Enskildas och organisationers rätt att grunda och driva skolor förutsätter dock att undervisningen vid dessa skolor svarar mot de minimikrav som har ställts upp från det offentligas sida.
9 kap. skollagen (1985:1100) anger som ett villkor för att en fristående grundskola ska godkännas eller att en fristående gymnasieskola ska förklaras ha rätt till bidrag, att skolan ska svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Det innebär att någon avvikelse från de allmänna mål och den värdegrund som gäller för det offentliga skolväsendet inte är möjlig.
I förarbetena till dessa bestämmelser sägs bl.a. att i en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under iakttagande av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden.
Den omständigheten att en skola har en konfessionell profil får inte inkräkta på sakligheten och allsidigheten i utbildningen. En fristående skola ska vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Undervisningen får inte i något ämne vara indoktrinerande eller tendentiös. Elevens rätt till en saklig och allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig underordnas föräldrarnas rätt att välja en undervisning som överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska övertygelse.
När det gäller konfessionella skolor är det således viktigt att huvudmannen skiljer på skolans verksamhet och församlingens verksamhet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.