Religionsfriheten i Irak

Skriftlig fråga 2015/16:444 av Birgitta Ohlsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-12-07
Överlämnad
2015-12-07
Anmäld
2015-12-08
Svarsdatum
2015-12-16
Besvarad
2015-12-16
Sista svarsdatum
2015-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Varje människa har rätt till religionsfrihet. Denna rätt återfinns i såväl FN-stadgan som i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Religionsfriheten innebär allas rätt att utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst eller andra religiösa sedvänjor. Religionsfriheten skyddar inte bara rätten att tro, utan även rätten att inte tro.

Verkligheten ser dessvärre annorlunda ut. För den kristna minoriteten i Irak blir situationen alltmer akut, inte bara genom hotet från Daish/IS utan även genom att man aktivt motarbetas av den irakiska regeringen. Enligt den irakiska konstitutionen råder det religionsfrihet i landet, men tyvärr är inte så fallet i praktiken eftersom samma konstitution säger att ingen lag får bryta mot islam. De kristna minoriteterna i Irak har efter den USA-ledda invasion och Saddamregimens fall 2003 setts som och kallats svikare, syndare och djävulsdyrkare. Detta har den irakiska shiadominerande regeringen valt att ignorera.

Att tillhöra en religiös minoritet i Irak har under en alltför lång tid varit förknippad med stora risker. Mandéer, assyrier, syrianer, yazidier och kaldéer är några av de minoriteter som utsätts för diskriminering samt politisk och ekonomisk marginalisering – för att inte tala om det omfattande våld och dödande de utsätts för i form av avrättningar, våldtäkter och bortrövanden. Antalet kristna i Irak har de senaste åren sjunkit drastiskt på grund av att de tvingats fly. Förföljelsen av kristna i Irak och andra länder i Mellanöstern är ett brott mot mänskligheten – ett folkmord – som måste uppmärksammas och framför allt stoppas.

Den irakiska regeringen vidtar få åtgärder för att förbättra situationen för landets minoriteter. Snarare tolererar den i olika avseenden orättvisor och övergrepp som dessa minoriteter utsätts för. Att säkerställa sina medborgares säkerhet är en primär uppgift för varje regering.

Liberalerna har under en längre tid verkat för ett lokalt självstyre och fredad zon för kristna minoriteter på Nineveslätten. En plats där dessa grupper skulle kunna leva i fred, utan att bli mördade, diskriminerade och marginaliserade för sin tro.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

På vilket sätt avser utrikesministern att sätta press på den irakiska regeringen så att förföljelsen av och folkmordet på kristna upphör, och religionsfriheten skyddas och efterlevs i praktiken?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:444 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:444 av Birgitta Ohlsson (L) Religionsfriheten i Irak

Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att sätta press på den irakiska regeringen så att förföljelsen av och folkmordet på kristna upphör, och religionsfriheten skyddas och efterlevs i praktiken.

Jag delar oron över den bekymmersamma situation som Iraks religiösa minoriteter idag befinner sig i, inte minst efter Isil/Daeshs framfart. De kristna är svårt drabbade. Regeringen för därför en dialog med Irak i denna fråga, och är drivande – bilateralt och genom FN samt EU – för tydliga ställningstaganden och åtgärder gällande övergrepp mot minoriteter i Irak.

Under min resa till Irak i november träffade jag representanter för ett antal av de religiösa minoriteterna och fick då möjligheten att själv höra dem beskriva sin situation. När jag mötte företrädare för regeringen i Irak och KRG underströk jag tydligt vikten av att respektera mänskliga rättigheter och föra en inkluderande politik.

Sverige uppmanar FN:s säkerhetsråd att fortsatt uppmärksamma och fördöma övergreppen mot civila i området och förbättra tillträdet för humanitära aktörer. Resolution 2170, som fördömer förföljelse av religiösa minoriteter, är viktig i detta sammanhang. Sverige, tillsammans med de andra EU-länderna, uppmanar även Irak att ansluta sig till den internationella brottsmålsdomstolen för att möjliggöra att ansvariga i Irak kan ställas till svars för de fruktansvärda dåd som begåtts.

Fredlig samexistens i Irak kräver en långsiktig politisk lösning på den nuvarande situationen. En bred och inkluderande politisk process är nödvändig för att upprätta ett rättssamhälle med respekt för mänskliga rättigheter som skyddar utsatta grupper. Sverige agerar bilateralt, liksom genom EU och FN, för att överbrygga motsättningar och för försoning, reformer och en inkluderande politik.

På ett bredare plan agerar även Sverige för att bekämpa intolerans och skapa förutsättningar för samexistens genom olika plattformar för dialog såsom Alliance of Civilizations, där Sverige är en stor givare.

Sverige är även en stor humanitär givare till Irak; sedan 2014 har vi bidragit med närmare 387 miljoner kronor i stöd. Dessutom undertecknades i början av december ett avtal om stöd till UNDP:s stabiliseringsfond om 35 miljoner kronor för insatser i områden som befriats från Isil/Daesh. Denna fond har en särskilt viktig funktion för försoning och för att underlätta återvändande av internflyktingar.

Stockholm den 16 december 2015

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.