Religionsfrihet och upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet
Skriftlig fråga 2016/17:927 av Krister Hammarbergh (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-23
- Överlämnad
- 2017-02-24
- Anmäld
- 2017-02-28
- Sista svarsdatum
- 2017-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Religionsfriheten är en av de viktigaste rättigheterna i en demokrati. I Sverige är den reglerad såväl i grundlag som i internationella konventioner som Sverige har förbundit sig till. Religionsfriheten, som regleras i 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen, innebär en frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Religionsfriheten är absolut och kan inte inskränkas genom lag. Motsvarande bedömning görs av religionsfriheten som den beskrivs i artikel 9 i Europakonventionen, även om denna frihet får begränsas i vissa fall.
Samtidigt kan det finnas situationer där religionsfriheten av hänsyn till allmän säkerhet och skydd för allmän ordning kan behöva inskränkas och exempel där religionsfriheten har inneburit praktiska utmaningar för exempelvis rättsvårdande myndigheter. Det senare kan till exempelvis vara någon som vittnar i heltäckande slöja under en rättegång eftersom grundprincipen är att man som åtalad ska veta vem som anklagar en för ett brott eller som vittnar till ens för- eller nackdel.
Ett annat exempel kan vara maskeringsförbud vid idrottsarrangemang där allmän säkerhet och skydd för allmän ordning ställs mot bestämmelserna i regeringsformen och Europakonventionen om rätten att utöva sin religion genom att bära en religiös klädsel.
Det finns en risk att gränsdragningsproblem uppstår när vitala rättssäkerhetsaspekter och upprätthållandet av allmän säkerhet ska förenas med rätten att utöva sin religion.
Frågan är viktig ur en principiell synpunkt och bör diskuteras noggrant.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Delar ministern uppfattningen att det i vissa sammanhang kan uppstå gränsdragningsproblem mellan den grundlagsfästa rätten att utöva sin religion och andra hänsyn, såsom att upprätthålla rättssäkerheten och att garantera ordning och säkerhet i vissa sammanhang, och har ministern och regeringen i så fall tänkt att vidta några åtgärder med anledning av detta?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:927 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2017/01908/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:927 av Krister Hammarbergh (M) Religionsfrihet och upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet
Krister Hammarbergh har frågat mig om jag delar uppfattningen att det i vissa sammanhang kan uppstå gränsdragningsproblem mellan den grundlagsfästa rätten att utöva sin religion och andra hänsyn, såsom att upprätthålla rättssäkerheten och att garantera ordning och säkerhet i vissa sammanhang, och om jag och regeringen i så fall tänker vidta några åtgärder med anledning av detta.
Den grundlagsskyddade religionsfriheten innebär en frihet för var och en, i förhållande till det allmänna, att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Denna frihet kan inte begränsas på annat sätt än genom ändring i grundlag. Grundlagsskyddet är samtidigt på olika sätt redan i sig självt begränsat till sin omfattning. Det står t.ex. klart genom förarbetena till regeringsformen (prop. 1975/76:209 s. 115) att de begränsningar som gäller för människors handlande i samhället i allmänhet inte anses utgöra begränsningar av religionsfriheten, även om de i vissa situationer kan beröra åtgärder som kan uppfattas som inslag i utövandet av religionsfriheten. Grundlagsskyddet för religionsfriheten ger inte heller den enskilde någon generell rätt att utöva andra opinionsfriheter, såsom t.ex. yttrandefriheten och mötesfriheten, i vidare mån än vad som gäller för enskilda i allmänhet.
Den avgränsning som har gjorts i fråga om religionsfriheten innebär, som Krister Hammarbergh pekar på, att det i skilda sammanhang kan uppkomma gränsdragningsproblem i rättstillämpningen när enskilda tvingas acceptera olika slags påbud och krav från det allmännas sida. Likartade gränsdragningsproblem kan emellertid även uppkomma i förhållande till andra grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Det har hittills inte visat sig att svårigheterna att göra riktiga avvägningar i rättstillämpningen varit sådana att det enligt min bedömning finns behov av att vidta några särskilda åtgärder för att tydliggöra på vilket sätt religionsfriheten ska tillförsäkras enskilda i det allmännas verksamhet.
Stockholm den 7 mars 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.