Religions- och föreningsfrihet i relation till skollagen

Skriftlig fråga 2009/10:650 av Oscarsson, Mikael (kd)

den 16 mars

Fråga

2009/10:650 Religions- och föreningsfrihet i relation till skollagen

av Mikael Oscarsson (kd)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Yttrande-, förenings- och religionsfriheten tillhör de grundläggande fri- och rättigheterna för alla medborgare i Sverige. Med dessa rättigheter som grund samlas varje skoldag, runt om på Sveriges skolor och gymnasier, tusentals elever i kristna elevföreningar för att hålla skolandakter, göra utåtriktade aktiviteter och försöka förbättra klimatet på sina skolor – på sätt de själva tänkt ut, men generellt med skolledningens tillåtelse.

Inte sedan konventikelplakatets tider har staten gått in och begränsat de mänskliga rättigheterna på sätt som särskilt inskränker föreningsfriheten för kristna grupper. Med de förändringar som nu föreslås i skollagen riskerar vi dock att så åter sker. Det är den föreslagna formuleringen att ”Utbildningen vid en skolenhet ... med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell” som kan få till konsekvens att kristna elevföreningar inte tillåts samlas till skolandakt. Förändringen från ”undervisning” till ”utbildning” kan nämligen tolkas som att alla inslag inom skolans väggar ska vara icke-konfessionella.

Dess värre har ansvariga på Utbildningsdepartementet och Skolverket inte kunnat ge betryggande svar. På frågan om skolandakter skulle kunna bli förbjudna menade en tjänsteman vid Utbildningsdepartementet att (Världen idag 100222) ”vi kan inte i detalj förutse alla konsekvenser lagen får för enskilda kommuner och skolor. Det blir i första hand en fråga för den rättstillämpande myndigheten, Skolinspektionen, att avgöra var gränserna för det tillåtna respektive otillåtna går. Det kan nog bli en ganska knepig gränsdragning.”

Vad avser utbildningsministern att vidta för åtgärder för att garantera att elevernas förenings- och religionsfrihet inte inskränks på det sätt som beskrivits i frågan?