rekryteringen till kemiutbildningar
Skriftlig fråga 2002/03:1021 av Wahlgren, Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-05-28
- Inlämnad
- 2003-05-28
- Besvarad
- 2003-06-04
- Svar anmält
- 2003-06-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:1021
av Marie Wahlgren (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om rekryteringen till kemiutbildningarKemiutbildningarna i landet har utvärderats. I utvärderingsgruppens rapport framkommer en ganska ljus bild av kemiutbildningarna men en mycket dyster bild av rekryteringssituationen för både grundutbildning och framtida seniorforskare. Följande är direkta citat ut gruppens rapport:
"Antalet registrerade på utbildningar med ämnesdjup i kemi har minskat dramatiskt under senare år. Antalet sökande år 2002 var endast omkring 25 procent av antalet vid mitten av 1990-talet. Detta trots en god arbetsmarknad för kemister och kemins stora betydelse för svenskt näringsliv."
"Det är föga sannolikt att akademin i framtiden kan tillgodose arbetsmarknadens behov av kemister med avseende på såväl antal som utbildningsnivå."
"Arbetssituationen för lärarna vid landets kemiinstitutioner är mycket ansträngd med ständigt ökande krav på undervisningsinsatser och egenfinansiering av lönen."
"En klar majoritet av doktoranderna är negativa, eller mycket negativa, till att fortsätta på den akademiska banan och hänvisar till de dåliga arbetsförhållandena för lärarna som de ser i sin omedelbara omgivning."
Med anledning av utredningen undrar jag vilka åtgärder ministern avser att vidta för att garantera tillgången på kemister inom samhällets olika sektorer, såsom industrin, skolan och universitetsväsendet.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1021 besvarad av Thomas Östros
den 4 juni
Svar på fråga 2002/03:1021 om rekryteringen till kemiutbildningar
Utbildningsminister Thomas Östros
Marie Wahlgren har, med anledning av Högskoleverkets utvärdering av kemiutbildningar, frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera tillgången på kemister inom samhällets olika sektorer, såsom industrin, skolan och universitetsväsendet.
Jag delar Marie Wahlgrens uppfattning att fler ungdomar behöver rekryteras till kemi och övriga naturvetenskapliga och tekniska områden. Under hela 90-talet har utbildningsvolymen inom dessa områden ökat kraftigt och betydligt snabbare än inom övriga områden. Från mitten på 90-talet har antalet utbildningsplatser ökat från omkring 60 000 till 90 000 eller med nära 50 %. Antalet examina inom det matematisk-naturvetenskapliga området har fördubblats under de senaste tio åren. Trots detta behöver rekryteringen öka och samma bedömning görs också i många andra länder knutna till OECD och EU, där den framtida försörjningen av naturvetare och tekniker analyseras och diskuteras ingående.
Antalet sökande till naturvetenskaplig och teknisk inriktning i gymnasieskolan har i stort sett varit konstant under senare år och likaså den grupp som har läst kemi, vilket svarar mot var fjärde elev med slutbetyg. Till detta kommer de som läst kemi på naturvetenskapligt eller tekniskt basår. Gymnasiekommittén 2000 presenterade nyligen sitt betänkande Åtta vägar till kunskap. I uppdraget ingick att försöka öka antalet studerande ungdomar inom NT-området. Kommittén föreslår att det naturvetenskapliga perspektivet ska skrivas in i målen för samtliga studievägar, att fler ingångar som kan leda till tekniska och naturvetenskapliga studier ska skapas och att möjlighet till successiva val av dessa ämnen, för de elever som efterhand inser att de är intresserade, ska erbjudas.
Inom universitet och högskolor har också antalet helårsprestationer i kemi varit nära nog oförändrat och en nedgång i de typiska kemiprogrammen kan bero på att kemiintresset kanaliserats mot andra studieinriktningar med kemiinnehåll, till exempel bioteknik och miljöteknik. Ämnet har inte längre den traditionella karaktären och det kan ta tid att finna en ny roll.
Det är viktigt att lärosätena är aktiva i sin marknadsföring av kemiutbildningarna, vilket bland annat rekryteringsinsatserna som gjorts vid Stockholms universitet visar. Inom den nya lärarutbildningen är valfriheten stor och här måste möjligheterna att stimulera studenterna till att välja naturvetenskapliga och tekniska inriktningar tas till vara.
Rekryteringen till naturvetenskap och teknik är bekymmersam, men ett betydelsefullt steg i rätt riktning är den matematikdelegation som tillsattes i början av året med uppdrag att stärka matematikämnet och matematikundervisningen i hela utbildningssystemet, från förskola till högskola. Delegationen har redan bildat arbetsgrupper som ska behandla olika målgrupper och teman och planerar att redovisa sitt uppdrag i maj 2004.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.