rekryteringen av åklagare
Skriftlig fråga 2001/02:732 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-14
- Anmäld
- 2002-02-19
- Besvarad
- 2002-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga 2001/02:732
av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Thomas Bodström om rekryteringen av åklagarePå grund av den urholkning som sker i åklagarväsendets budget drabbas nyrekryteringen under 2002. De kan inte utöka med de ca 30 personer inom åklagarväsendet som man egentligen är i behov av för att bibehålla nivån i nuvarande organisation.
Ett exempel på detta finns i Skövde där åklagarkammaren tvingas ta hjälp av två pensionerade åklagare. Hård arbetssituation har lett till flera sjukskrivningar, vilket i sin tur lett till personalbrist.
"Det är inte roligt att som chef behöva säga att vi tyvärr har en arbetsmiljö som inte är hållbar i längden. Om ingenting görs från statsmakternas sida kan man befara att allt fler kommer att bli sjukskrivna", säger chefsåklagare Anders Johansson till Skaraborgs Allehanda.
För att rättsstaten ska fungera krävs att domstolarna har en fullgod bemanning. Situationen är ytterst anmärkningsvärd och i längden ohållbar.
Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att säkra och förbättra rekryteringen av åklagare?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:732 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2001/02:732 om rekryteringen av åklagare
Justitieminister Thomas Bodström
Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra och förbättra rekryteringen av åklagare.
Åklagarorganisationen har kontinuerligt utvecklat sin verksamhet för att kunna möta de krav som ställs på en modern organisation inom rättsväsendet. Åklagarreformen år 1996 innebar en renodling av ledningsfunktioner och brottsbeivrande verksamhet. Den operativa åklagarverksamheten koncentrerades nästan helt till de lokala åklagarkamrarna.
På såväl central som lokal nivå har åklagarna ett nära samarbete med polisen för att ytterligare effektivisera brottsbekämpningen. Samarbetet avser bl.a. frågor om arbets- och uppgiftsfördelningen mellan åklagare och polis samt frågor om kvalitetssäkring av brottsutredningar. Åklagarorganisationen har under en rad år uppvisat goda verksamhetsresultat med bl.a. kortare handläggningstider och minskade ärendebalanser.
Regeringen satsar på åklagarorganisationen. Fr.o.m. 2001 höjdes åklagarorganisationens anslagsram med 25 miljoner kronor och fr.o.m. 2003 höjs anslagsramen med ytterligare 30 miljoner kronor. Det har därför varit möjligt för Riksåklagaren att bl.a. göra stora satsningar på kompetensutveckling inom åklagarorganisationen. I det arbetet har Riksåklagaren förbättrat rekryteringen av åklagare och chefer, gjort satsningar på grund- och vidareutbildning av alla åklagare och påbörjat en högre utbildning för alla specialiståklagare. Åklagarorganisationen har en god personalförsörjning; antalet åklagare har ökat under de senaste åren. Från 1999 till utgången av 2001 har åklagarantalet ökat från 672 till 728.
De åtgärder som Maud Ekendahl efterlyser initierades för flera år sedan och det utvecklingsarbetet fortsätter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.