Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rehabiliteringsresurser

Skriftlig fråga 2000/01:333 av Pethrus Engström, Desirée (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-04
Anmäld
2000-12-12
Besvarad
2000-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 november

Fråga 2000/01:333

 av Desirée Pethrus Engström (kd) till statsrådet Ingela Thalén om rehabiliteringsresurser

På två år har kostnaderna för sjukskrivningarna ökat från ca 20 till 36 miljarder kronor. Rehabiliteringsarbetet på försäkringskassorna är eftersatt. Resurser har förts över från arbete med rehabilitering till att betala ut sjukpenning. Det är oansvarigt att lämna kassorna utan tillräckliga resurser för att klara av rehabiliteringsarbetet, men också individen lämnas i sticket, utan någon rehabiliteringsinsats. Försäkringskassan är huvudaktör i rehabiliteringsarbetet och har därför en viktig roll.

Regeringens rehabiliteringsutredare Gerhard Larsson har visat att varje satsad krona på rehabilitering ger nio åter. Nu har regeringen utrett både sjukskrivningsökningarna och rehabiliteringsarbetet. Trots detta saknas skarpa åtgärder för att förebygga långa sjukskrivningar. Det är bråttom med åtgärder.

Avser statsrådet Ingela Thalén och regeringen snarast påbörja lagstiftningsarbetet för att komma till rätta med de ökade antalet sjukskrivningar, trots att regeringen i budgetpropositionen aviserat att inga åtgärder planeras kunna genomföras förrän år 2003?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:333 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 13 december

Svar på fråga 2000/01:333 om rehabiliteringsresurser

Statsrådet Ingela Thalén

Desirée Pethrus-Engström har frågat mig om regeringen snarast avser att påbörja lagstiftningsarbetet för att komma till rätta med det ökande antalet sjukskrivningar.

Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron ökat kraftigt de senaste åren och har inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökande ohälsan i arbetslivet. Det överordnade motivet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Som ett led i arbetet har olika utredningsinsatser genomförts eller påbörjats.

Arbetet har bedrivits parallellt och ett antal förslag har lämnats eller kommer att lämnas inom en nära framtid. Behov finns nu att sammanställa de förslag, faktaunderlag och uppslag som har framkommit på olika håll till en helhet.

Regeringen beslutade därför vid sitt sammanträde den 7 december 2000 att utse en särskild utredare med uppgift att utarbeta en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92). Den 8 december förordnade jag förre landshövdingen Jan Rydh som särskild utredare (S2000:7).

Utredaren ska förutsättningslöst se över effektiviteten och träffsäkerheten i sjukförsäkring, rehabilitering, förtidspension och arbetsskadeförsäkring samt i administrationen av dessa system. Utredaren ska också föreslå hur förebyggande åtgärder, försäkringssystem, rehabiliterande insatser m.m. kan bli mer effektiva redskap för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet.

Utredaren ska rapportera om handlingsplanens uppläggning och inriktning på åtgärder senast den 15 februari 2001. Vid denna tidpunkt ska också inledande förslag till åtgärder på kort sikt lämnas. Förslag till handlingsplan med redovisning av ytterligare åtgärder på kort sikt samt åtgärder på lång sikt ska lämnas senast den 1 juni 2001. Senast den 15 december 2001 ska utredaren redovisa åtgärder på längre sikt.

Utredaren kommer att rapportera till den statsrådsgrupp som har bildats mellan Social-, Närings- och Finansdepartementen. I gruppen ingår förutom jag själv statsråden Lars Engqvist, Mona Sahlin och Bosse Ringholm.

Avslutningsvis vill jag beträffande frågan om pengar till rehabilitering nämna att riksdagen (bet. 2000/01:SfU1) i dagarna har fattat beslut om en kraftig ökning av medlen för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Detta innebär att försäkringskassorna kan disponera ytterligare drygt 160 miljoner kronor för rehabilitering för år 2001.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.