rehabilitering
Skriftlig fråga 1998/99:573 av Arvidsson, Eva (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-23
- Anmäld
- 1999-04-27
- Besvarad
- 1999-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 april
Genom ordentliga satsningar på rehabilitering finns det goda möjligheter för långtidssjuka att komma tillbaka till arbetslivet. Det handlar om livskvalitet för den enskilde samtidigt som samhället kan göra miljardbesparingar. Men enligt en forskningsrapport från Karolinska Institutet som redovisas i LO-tidningen var det bara 5 % av de långtidssjuka som fick rehabilitering 1997. Enligt tidningen visar det sig att det särskilda anslaget på 700 miljoner för att köpa yrkesinriktad rehabilitering inte utnyttjas fullt ut. År 1998 utnyttjades bara 372 av de 700 miljonerna.
Detta är anmärkningsvärda uppgifter.
Vad avser statsrådet att göra för att rehabiliteringen av långtidssjuka skall förbättras?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:573 besvarad av Statsrådet Maj-Inger Klingvall
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 28 april
Eva Arvidsson har med anledning av att försäkringskassorna inte fullt ut utnyttjar de särskilda medel som man förfogar till köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder, frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra rehabiliteringen av långtidssjukskrivna.
Försäkringskassorna har under 1998 mycket riktigt fortsatt att minska sina kostnader för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster i jämförelse med 1996 och 1997. Detta beror dock inte på att försäkringskassorna köper färre tjänster, tvärtom. Antalet köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster har ökat under 1998 men en större andel utgörs av utredningar som är billigare än aktiva rehabiliteringsåtgärder.
Under 1998 har också en mängd samverkansprojekt startats runt om i landet med anledning av samverkanspropositionen (1996/97:63). Målet för dessa projekt är att skapa effektiva rehabiliteringsverksamheter för personer med behov av hjälp från mer än en myndighet. Under 1998 har projektarbetet mest bestått av kartläggning av målgrupper, gemensamma utbildningar och planering. Enligt Riksförsäkringsverket (RFV) kommer behovet av mer aktiva rehabiliteringstjänster att öka under 1999 då samverkansprojekten börjar komma i gång ordentligt. Därmed kommer också försäkringskassorna att öka sina kostnader för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.
Att dessa samverkansprojekt nu börjar fungera enligt intentionerna med samverkanspropositionen har naturligtvis en stor betydelse för förutsättningarna för en effektiv rehabilitering av långtidssjuka.
När det gäller Eva Arvidssons fråga är svaret att regeringen för närvarande bedriver en mycket aktiv politik för att åtgärda brister, öka effektiviteten och att stärka en likvärdig tillämpning i rehabiliteringsprocessen. Som exempel kan jag här nämna att regeringen avsatt 5 miljoner kronor från anslaget A 1. Sjukpenning och rehabilitering m.m. till att stödja utvecklingsarbete inom rehabiliteringsområdet. Pengarna skall främst stödja projekt som inte kan finna sin finansiering från annat håll. Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 1999 att engångsvis tillföra socialförsäkringsadministrationen ytterligare 225 miljoner kronor för år 1999. Dessa extra medel ger försäkringskassorna större möjligheter att bl.a. tillse att den försäkrades behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.
Vidare kan jag nämna att regeringen den 10 mars 1999 överlämnade proposition 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar m.m. till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att de arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar som försäkringskassorna upphandlar bör fylla ett antal fastställda kvalitetskrav. Med anledning av propositionen har sedan regeringen beslutat att ge RFV i uppdrag att bl.a. utarbeta de kvalitetskrav som skall gälla för de arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänsterna.
Slutligen vill jag tillägga att regeringen har för avsikt att tillsätta en särskild utredare som bl.a. skall ha i uppdrag att utarbeta en etisk plattform för prioriteringar inom rehabiliteringsområdet. Rehabiliteringshandläggare på försäkringskassan ägnar sig varje dag åt bedömningar och val av åtgärder utan att det finns en gemensam grund för dessa bedömningar. En etisk plattform skulle utgöra grunden för att säkra centrala principer om en rättssäker och likvärdig tillämpning av socialförsäkringen.
den 28 april
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.